Fusk i företag eller forskning?
Via Johan har jag blivit uppmärksammad på ett forskningsprojekt om skatteflykt bland småföretag, finansierat av skatteverket. Slutsatsen är att många fuskar och bland enskilda näringsidkare undhanhålls hälften av inkomsterna (en fjärdedel i aktiebolag).
Metoden för denna slutsats är att jämföra andra, liknande människors levnadsvanor och inkomster med företagarnas. Eftersom forskarna inte kan “se en länk mellan att vara egenföretagare och konsumera annorlunda”, så konstaterar de alltså att skattefusket måste vara omfattande.
Det är naturligtvis mumma för alla som gillar att hetsa mot småföretag. Därför bör man vara försiktig med orden när man skriver sådana rapporter. För felkällor finns det:
- Man kan ju börja med att skilja dem som har möjlighet att undanhålla inkomster från dem som inte har det. Företagare som säljer tjänster kontant till hushåll har naturligtvis mycket större möjligheter än företagare som säljer till företag med krav på redovisning. Dra inte alla företag över en kam!
- Dessutom kan man inte dra så säkra slutsatser om livsstil och inkomst. I andra sammanhang talas föraktfullt om “levebrödsföretag” som inte ger så mycket över och som (när man talar om invandrare) antas främst startas för att undvika arbetslöshet. Det förefaller orimligt att både tala om företag som inte ger tillräcklig försörjning och om att de samtidigt måste ge ett dolt överskott.
- En tredje brist i jämförelsen är att många småföretag finns på mindre orter och landsbygd (ja, de är överrepresenterade där), med generellt lägre inkomster och lägre omkostnader. Det är inget djärvt antagande att en hel del av ensamföretagarna på landsbygden bor på ärvda fastigheter med mycket små boendekostnader.
Skulle, slutligen, skatteverket tro på forskarnas slutsatser, så kanske de borde börja fundera på det här med orsak och verkan. En möjlig slutsats skulle ju kunna vara att höga skatter på företagande faktiskt gör det svårt för många att klara sig på hederligt arbete.
Läs intressanta inlägg om: samhälle, företagande, skatter, skatteverket
Etiketter: ekonomi, skatt, skatter, skatteverketLiknande inlägg
Jag reste ragg, när jag följde dina länkar och till slut hittar rapporten på engelska.
“Vi antar att det finns en koppling mellan inkomst och konsumtion, att oavsett om du är egenföretagare eller löntagare köper du livsmedel för lika stor andel av din inkomst”, säger Per Engström, forskare på nationalekonomiska institutionen på Uppsala Universitet, som skrivit rapporten som verket använder sig av.
Jag har gjort en snabb genomgång av rapporten, och då jag aldrig fått någon betalning av skatteverket för mina arbetsinsatser, anser jag att det är deras uppgift att motbevisa och genast rätta till sina uttalande kring denna falska beställningsprodukt – när jag säger att den är osann.
“The two key variables are annual food consumption and annual disposable income. We follow the literature by focusing on food consumption on the assumption that this is truthfully
reported and that expenditure functions for food are similar for employees and self-employed people.
50-58% svarade på undersökningen kring hushållsutgifter, och jag kan inte se att det ens kan anses representativt.
”The interpretation is that self-employed households are characterized by “excess food consumption” by 5 to 7 percent. That is, they spend 5 to 7 percent more on food relative to wage earners with the same reported income.”
Utifrån dessa 5 – 7 % av för hög mat konsumtion drar man slutsatsen att egenföretagare skattefuskar genom att uppge 15 – 50% för lite i inkomster. Man gör en matematisk beräkning av inkomster i förhållande till matkonsumtion, men det finns inget bevisat samband. Det är ett antagande.
Slutsatserna är rent spekulativa, och inget kausalsamband mellan överkonsumtion av mat och skatteflykt finns redovisat.
Man beräknar även fram att ensamföretagare med aktiebolag fuskar mer än anställda, men mindre än ensamföretagare med egen firma. Det enda beviset är redovisad inkomst och matkonsumtion.
Den enda slutsats jag kan dra är:
Uppsala universitet bör skämmas:
Antingen håller rapporten dålig standard
Eller är resultaten beställda, och skall bara motiveras
Både 1 och 2.
Det finns inga belägg att undersökningen kring hushållsuppgifter verkligen representativt kan användas.
Man tar inte hänsyn till att egenföretagare har ett annat konsumptionsmönster än anställda, bla från andra arbetstider.
Det är väl känt att högre utbildade är längre och tyngre än mindre utbildade, och bör äta mer.
Bland ensamföretagare med enskild firma, är det inte svårt att anta att många har ett fysiskt ansträngande arbete, och högre mat konsumtion.
Ingen av dessa eller många andra hypoteser diskuteras ens i rapporten, utan högre matkonsumption förklaras enbart visa skattefusk, utan några verkliga bevis. Hela rapporten är ren spekulation och saknar varje bevisvärde för att mat och skattefusk hör ihop.
Se upp med dina hushållssopor. Först får Du betala för hämtning, därefter för att de eldar upp dem och Du får värme från det – men nu kan även skatteverket fastställa att Du äter för mycket och skönstaxera upp dig. Det är Du med stor mage som skall bevisa att den inte beror av skattefusk. Överviktiga egenföretagare med enskild firma och är misstänkta skattebedragare. Det är slutsatsen av rapporten från Uppsala universitet.