Men vad gör Vatikanen, då?
Tillsammans med ledaren för Pingstkyrkan, skriver katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius, en artikel på DN Debatt, där han hotar med att rekommendera kristna väljare att inte rösta på Kristdemokraterna, om Göran Hägglund står fast vid förslaget att tillåta utländska kvinnor att få abort i Sverige.
Bortsett frÃ¥n den märkliga logiken - eftersom Hägglund “ärvt” frÃ¥gan frÃ¥n (s)-regeringen och socialdemokraterna tänker rösta för förslaget, tror de verkligen att en annan regering skulle vara bättre utifrÃ¥n deras utgÃ¥ngspunkter - finns det en allvarlig dubbelmoral i agerandet.
Argumentationen bygger på att Sverige inte ska hjälpa kvinnor att kringgå andra länders restriktiva abortlagstiftning. Rimligen innebär detta att vi inte ska försöka exportera svenska moraliska ståndpunkter. Men denna export är just vad katolska kyrkan mycket aktivt ägnar sig åt i andra sammanhang. De senaste åren har Vatikanen börjat en mycket aktivistisk politik gentemot de katolskt dominerade nya medlemsstaterna i EU genom att söka avtal där man försöker inskränka rätten till abort.
Ett sådant omtalat exempel är Slovakien, där ett konkordat slöts 1993, med rätten till samvetsvägran för sjukvårdspersonal. Det kan ju tyckas sympatiskt, men i ett land där majoriteten av all sjukvård utförs av katolska institutioner innebär det givetvis att den lagstadgade rätten till abort intill 12:e veckan undergrävs (många källor, bl.a. BBC). Vatikanen har också gjort klart att katolska politiker som vill tillåta abort inte bör få ta emot nattvarden, vilket bl.a. var ett inslag i förra amerikanska valrörelsen, eftersom det kom att rikta sig direkt mot John Kerry (CNN). Det saknas alltså inte exempel på hur Vatikanen, ganska bryskt, försöker exportera sin mycket restriktiva syn till andra länder.
Den stora majoriteten katoliker står naturligtvis inte bakom Vatikanens extrema konservatism i frågor om reproduktiv hälsa eller homosexualitet. Därför är det oroande att företrädarna närmast förefaller bli allt mer radikalkonservativa i sina ambitioner att påtvinga andra en moral som få av ens de egna anhängarna vill ta till sig. Och när man försöker angripa Göran Hägglund för dubbelmoral bör man kanske först se till att kritiken inte främst drabbar ens eget agerande.
Läs intressanta inlägg om: politik, abort, katolska kyrkan, vatikanen
Etiketter: göran hägglund, konservatism, Kristdemokraterna, sjukvård, Socialdemokraterna, valLiknande inlägg
Vad Henrik Sjöholm inte förstår ärt att skillnaden mellan Vatikanen=Heliga Stolen och Sveriges regering är att Heliga Stolen gör anspråk på att veta vad som är rätt, gott och sant - inte bara idag, utan också igår och imorgon. Regeringen består ev ett antal pragmatiker behäftade med en oslagbar situationsetisk syn: - Vad ni än lovar, lovar vi mer, sade Reinfeldt innan valet.
Vad som helst alltsÃ¥! Bara det är “mer”!
Och det är denna dagsfärska vara som Sverige vill exportera, utan bäst-före-datum men med en klar varningstext att det som gäller idag kanske inte gäller imorgon.
Är det extremt konservativt att inte gilla fosterfördrivning? Nej, det är snarare extremt radikalt. Ty både den den högborgerliga högern och småborgerliga liberal-vänstermajoriteten i vårt land vill ju med bedövande enighet att sjukvården ska avsätta resurser till fosterfördrivning, på gränsen till barnamord. Ty det skall vara antiseptiskt och - säkert! - att städa upp efter sina P-pillermissar.
Katolska kyrkan har verkligen inget att skämmas för när det gäller dubbelmoral i denna fråga. Vilka har försvarat gravida kvinnor och deras situation mera?
I debattekniken från motståndarna till detta och andra förslag som rör kvinnors reproduktiva hälsa ingår ett tråkigt knep, som bygger på att framställa dem som faktiskt vill tillåta abort som att man gör det med glädje och att varje utförd abort är en seger för friheten.
Argumentet kallas pÃ¥ engelska “straw man fallacy” (halmgubbefelet) och bygger pÃ¥ att man argumenterar mot en nidbild av motstÃ¥ndarens argumentation.
Just den fällan faller Arborelius och Hedin i, dÃ¥ de använder begrepp som “abortparadis” och “abortturism”, som om det skulle vara positivt i sig att antalet aborter ökar. Samtidigt avfärdar man helt problemet med illegala aborter med argumentet att det visst finns “välutbildad sjukvÃ¥rdspersonal som villigt ställer upp mot betalning” i Polen.
Det handlar m.a.o. inte om att minska antalet aborter, utan om att de inte ska synliggöras genom legalitet i Sverige, utan då hellre får utföras under otillräcklig medicinsk kontroll (även om det finns utbildad personal så sker det ju inte i sjukhusmiljö) i Polen.
Jag har inga problem med att förstå Heliga Stolens anspråk på absolut sanning. Det finns många som gör det anspråket. Däremot blir det ett bekymmer när man gör anspråk på att tvinga på andra sin sanning, inte minst genom den särställning Heliga Stolen, i form av statsbildning har. De krav Vatikanen ställer på andra att visa återhållsamhet och respekt i det internationella umgänget bör med andra ord gälla Vatikanen själv.
Uppenbarligen har Henrik inte besökt RFSU:s hemsida. Nu senast låterv det så här om Portugals regerings (alls ej folkets!) beslut att tillåta aborter:
Duarte Vilar, generalsekreterare pÃ¥ Associação Para o Planeamento da FamÃlia, Portugals motsvarighet till RFSU, kommenterar resultatet:
– Jag är så glad! Det här är början på slutet för de illegala aborterna i Portugal. Jag hoppas att abort kan bli tillåtet redan i år.
RFSU:s generalsekreterare Katarina Lindahl:
– Resultatet i Portugal är främst oerhört viktigt för de portugisiska kvinnorna. Men det ger också hopp för miljontals europeiska kvinnor i Polen, Irland och Malta, där abort fortfarande är illegalt. Det är orimligt att kvinnor inom EU år 2007 hänvisas till illegala aborter och ibland riskerar sin hälsa och sitt liv för att de är osäkra. Abort måste erkännas som den hälso- och rättighetsfråga den är.
Abortmöjligheten innebär alltså för RFSU ett HOPP för kvinnorna! Med hopp menas väl något positivt.
Vi har aldrig sett att barn och ökad nativitet omnämns som något positivt i dessa kanaler, inte heller hos WHO, som ständigt hävdar att fri abort handlar om hälsa och frihet, inte om smärta och tragik.
SIDA bekostar oblygt abortkliniker i Kenya och Bangladesh bland annat, helt i strid med dessa länders lagstiftning.
SÃ¥dant sysslar inte “Vatikanen” med. Däremot att argumentera för det sanna ordet. Och det mÃ¥ste man väl ändÃ¥ fÃ¥ göra. Det är väl skillnad att 1. legalisera och 2. erbjuda verksamheter med personal och instrument och sjuksängar - mot att argumentera med övertygelsens ord. Vari ligger kyrkans “tvÃ¥ng”? Att det drabbar samvetena? SÃ¥ - lÃ¥t de drabbas; ditt och mitt.
Möjligen skulle jag använda ett något mer lågmält tonfall när jag talar om organisationer som gör oerhörda insatser för mödrar och barn i utvecklingsländer.
En snabbtitt på WHO:s hemsida om barn och ungdomar ger vid handen att de t.ex. jobbar med barns rättigheter, med hälsa från födseln till vuxen ålder och för att t.ex. minska antalet tonårsgraviditeter och minska komplikationerna i samband med dessa. Är oenighet med WHO om kvinnors reproduktiva hälsa tillräckligt argument för att ta avstånd från deras positiva arbete?
Dessutom sÃ¥ använder du samma argumentationsmetod, dÃ¥ du försöker fÃ¥ “HOPP för kvinnorna” till att vara glädje över utförda aborter. Det framgÃ¥r klart och tydligt av pressmeddelandet att det är ett hopp för kvinnor som annars skulle tvingas till olagliga aborter. Att vara för rätten till abort är, Ã¥terigen, inte samma sak som att vilja ha sÃ¥ mÃ¥nga aborter som möjligt.
Och nej, Vatikanen nöjer sig inte med att argumentera, de använder sin unika statsrättsliga ställning för att utöva ganska bryska påtryckningar för att tvinga på andra sina åsikter. För min del får de ha vilka åsikter de önskar, men jag gillar inte metoderna de arbetar med.
Angående SIDA: Se denna programförklaring, som visar att deras aktiviteter också har en ideologisk målsättning. Du kanske kallar det bistånd, jag skulle kalla det kulturimperialism. 89 % av alla kliniker som behandlar AIDS-sjuka hör till katolska kyrkan, som nu också i är den största enskilda ägaren av av AIDS-sjukhus i Indien. Läs gärna om exemplet Uganda. Kyrkan utövar alltså barmhärtighetsverk, inte ideologisk propaganda i strid med ländernas egen religion och lagstiftning.
När det gäller RFSU mÃ¥ste man bara konstatera deras totala misslyckande. 36 000 aborter per Ã¥r, högre antal tonÃ¥rsaborter än nÃ¥got annat europeiskt land, vi slÃ¥r nästan de forna öststaterna. Och detta efter trettio Ã¥r av RFSUs monopolställning ute pÃ¥ skolorna! Men hela denna upplysning gÃ¥r ut pÃ¥ att tala om hur viktig aborträtten är, att det alls inte behöver leda till trauman utan nÃ¥got normalt, och hur viktigt det är att ha ett eget sexliv, frikopplat frÃ¥n föräldrar, ansvar, partnerskap (kvinnan ensam bestämmer!) och självuppoffring. Om barn kan man inte läsa här, annat än som objekt för undervisning hur de ska “upptäcka” sin egen kropp. Om hur man ska fÃ¥ barn talas inte en mening hos RFSU. Märkligt faktiskt, ty det är inte sÃ¥ lätt!
Jag har full respekt för det humanitära arbete katolska kyrkan utför, inget tu tal om det. Men det är ett problem att inte acceptera realiteter, d.v.s. att människor har sex också utan syfte att skaffa barn (oavsett vad du, jag eller någon annan skulle önska). Att då argumentera mot preventinmedel är att inbjuda till oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Att sedan vägra inse konsekvenserna av detta, bl.a. aborter och verka för förbud (alltså inte vädja till mödrarnas samvete utan till statens myndighet) är, för mig, hyckleri.
Apropå RFSU, så har jag svårt att se den ideologiska programförklaring som du gör. Ja, det utförs en förfärlig massa illegala aborter under undermåeliga förhållanden och, ja, jag tycker det är bättre att dessa sker legalt och i sjukhusmiljö.
BÃ¥de aborter och könssjukdomar är intimt förknippade med preventivmedelskulturen. Inte förrän P-pillret kom 1968 sköt aborttalet i höjden, frÃ¥n 3000 (+ ett kanske lika stort antal illegala) till 22 000 inom nÃ¥gra Ã¥r! Man tvingades till en liberal lagstiftning. Samma med claymydia och gonorré, som följer kondomerna och p-pillren i hasorna. SlÃ¥r alla rekord idag. Det finns enkel statistik pÃ¥ detta. Endast nÃ¥gra primitiva stammar pÃ¥ öar i Söderhavet kopplar ej barnalstring med sexualakt. Plus den “upplysta” liberala västerlänningen.
RFSU bedriver en aggressiv ideologisk propaganda, det är inte svårt att se. FÖR aborter, MOT familjebildning och barnalstring, MOT religionsinflytande av alla slag. Märklig organisation, affärsdrivande aktiebolag som får ha ungdomskliniker och undervisning i kommunala skolor, stödda av landstingspengar och kommunala bidrag!
stackars kille (ulf). han har inte fattat vad det handlar om. man behöver inte propagera för aborter för att tycka att det är mäns och kvinnors val att själva besluta om en oönskad graviditet ska fortlöpa eller ej. man kan se abort som ett misslyckande men ändå tycka att det ska få utföras under lagliga former. det handlar inte bara om folk som slarvar med skydd. folk blir gravida med spiral. även om det är ovanligt så händer det. nej du ulf, hade män varit gravida tror jag abort varit tillåtet till v.38.
Tack, det är inte synd om mig därför att jag ansluter till större delen av mänskligheten i denna fråga. Ett barn kan aldrig vara ett misslyckande, det ska man alltid ta emot med gränslös tacksamhet. Misslyckande av vadå? Av ett emanciperat sexliv? Men sex och barn är liksom två led i kärlekens ekvation - stryker man det ena så försvinner också meningen med det andra.
Kommer barn, kommer råd. Annars kanske varken du eller jag hade funnits. Det du säger om spiral bekräftar ju vad jag sade i förra inlägget - abort följer i P-medlens spår. Lagliga former? Men de olagliga formerna är minst lika sofistikerade, kanske till och med ännu bättre än köerna på SÖS.
Spelar det då någon roll vem som utför smutsjobbet? Ja - om staten säger ja och låter sjukvården göra det för skattepengar så begår den brott mot mänskligheten och tvingar till brott mot Hippokrates ed, som alla läkare avlägger. Om en privat klinik gör det så begår den dessutom brott mot landets egen lagstiftning. Och det är alltså detta som Sverige vill ställa upp med - en verksamhet som är illegal i det land vars medborgare kommer hit. Vi ersätter ju bara de illegala klinikerna - inget annat.
OK, dödshjälp då? vad säger du om det uffe?