Väljare frågar efter karaktär
“Conventional wisdom” i Sverige är att partiledare inte avgör val. Det förefaller styrkas genom vallokalsundersökningarna (VALU). I VALU 2006 spelade Fredrik Reinfeldt “stor eller mycket stor” roll för 31 % av de moderata väljarna. Det var den starkaste partiledarfaktorn i valet. I stället utgår både politiker och statsvetare från att valen främst avgörs av politik.
Olof Ruins debattartikel på DN Debatt om Reinfeldts ledarstil (eller, snarare, frånvaro av det) idag är ett viktigt inlägg för att nyansera diskussionen. Valrörelsen handlade förvisso om ett par sakfrågor; arbetslösheten och ersättningsnivåerna. Haveriet i dessa frågor, men också bilden av bufflighet och okänslighet var viktiga faktorer enligt socialdemokraternas valanalys som TV4 tidigare rapporterat och jag kommenterat.
Nyhetsbyrån AP har idag också ett intressant reportage om vilka överväganden som styr amerikanska väljare. I en ny undersökning uppger 55 % av väljarna att de anser att ärlighet, integritet och andra karaktärsegenskaper är de viktigaste faktorerna de söker efter hos en politiker. Endast var tredje väljare ser i första hand till sakfrågorna.
Det förhindrar inte att sakfrågorna är viktiga för att nå väljarnas maggropar; det är trots allt genom dem som den politiska debatten förs. Men för partistrategerna runt Bush var det viktigt att hålla isär begreppen; kampanjen baserades främst på karaktären, efter vad kampanjchefen uppger för AP. Alla olikheter till trots, så finns ingen större anledning att tro att svenska väljare fungerar fundamentalt annorlunda som personer (även om de rör sig i olika politiska landskap).
Den svenska valrörelsen fördes också på många sätt efter samma mönster. “De nya moderaterna” vädjade till väljares känsla för vad som är rätt och riktigt. Fredrik Reinfeldt använde ett värdeladdat språk när han beskrev de två alternativen i valrörelsen (se t.ex. SvD Brännpunkt, 31/12 2005. Begreppet “nya arbetarpartiet” anknyter än mer till väljares känslor inför politiken och på sidan där detta presenteras, görs det omedelbart till en moralisk fråga, där “socialdemokraterna har slutat bry sig”.
Mona Sahlin verkar tänka i samma banor, när hon beskriver utmaningarna för socialdemokratin och orsakerna till valförlusten. Socialdemokraterna berättade inte vad de ville uppnå och man föreföll mer försvara systemen än kritisera dem. Läser man mellan raderna är det en oerhört hård kritik mot Göran Perssons ledarstil och att socialdemokraterna kom att uppfattas som karaktärslösa i valrörelsen.
För socialdemokraterna är det en viktig väckarklocka att den tillträdande partiledaren är så självkritisk. För Alliansen är det troligen viktigt att ta Ruins debattartikel som en påminnelse om hur man vann valet. Det handlade aldrig om några procent i ersättningsnivå eller några hundralappar i plånboken. Valet vanns genom att Alliansen förmådde visa enighet, ledarskap och omtanke samtidigt som socialdemokraterna framstod som självgoda. Vill man upprepa framgången 2010 måste man komma ihåg det; politikens innehåll är viktig, men än viktigare är vilken karaktär man visar som regeringsparti, partiledare och statsminister.
Läs intressanta inlägg om: politik, strategi, fredrik reinfeldt, mona sahlin, socialdemokraterna, moderaterna, valet
Etiketter: alliansen, försvar, Fredrik Reinfeldt, Göran Persson, integritet, kampanj, Moderaterna, Mona Sahlin, Socialdemokraterna, val, valetLiknande inlägg
