Att snoka på grannen är ingen mänsklig rättighet
Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand skriver på SvD att de tänker stoppa de digitala leveranserna av inkomstuppgifter mm till företag som inte kan garantera att de följer kreditupplysningslagen.
Även om några kommer att invända att det urgröper offentligheten, så är det utmärkt att Skatteverket faktiskt vill öka medborgarnas integritet. Det innefattar inte bara skydd mot staten, utan också mot snokande grannar.
Det förhållande som råder idag - att uppgifterna är offentliga, men lite bökiga att få ut (man måste vända sig till skattekontoret, tala om vad man vill ha osv) ger en rimlig balans mellan offentlighet och integritet. För de flesta snokande grannar är det ett tillräckligt avskräckande projekt för att man ska avhålla sig, men för journalister (och medborgarjournalister) borde det inte utgöra något allvarligare hinder.
Hela frågan med billiga och anonyma kreditupplysningar på nätet illustrerar dessutom svagheten med personuppgiftslagen (PuL). Trots åtskilliga utredningar och förändringar, så kvarstår de grundläggande svårigheterna med lagen, som å ena sidan kan användas som ett tillhygge för att tysta misshagliga röster och å andra sidan fortfarande inte ger tillräckligt skydd för integriteten, då det verkligen gäller, t.ex. gentemot arbetsgivare, marknadsföring och statligt snokande.
Läs intressanta inlägg om: integritet, personuppgiftslagen, politik, skatteverket
edit: infogad länkning
Etiketter: integritet, skatt, skatteverketLiknande inlägg
Ja, fram för mer godtycke när det gäller offentlighetsprincipen. Den kanske går att avskaffa helt m h a kluriga byråkrater.
Offentlighetsprincipen är bra och ska värnas. Därför är det en rimlig balans mellan integritet och offentlighet att man kan få ut uppgifterna från Skattemyndigheten. Jag skulle till och med vilja säga att det är det bästa försvaret för offentlighetsprincipen att inte låta den missbrukas, så som dessa företag gör.