Royal segrare i stora presidentvalsdebatten
Trots ganska skraltiga kunskaper i franska gick det hyggligt att följa debatten inför andra omgången i franska presidentvalet igår. Det var mycket som stod på spel denna enda gång kandidaterna möttes live (DN, SvD, Ekot).
I ena ringhörnan Sarkozy, som haft en betryggande ledning och som egentligen bara behöver visa väljarna att han inte tappar huvudet. I den andra Royal, som riskerar att uppfattas som alltför lättviktig och okunnig.
GÃ¥rdagens debatt vann emellertid Royal övertygande, om än inte pÃ¥ knockout. Framförallt i de sociala frÃ¥gorna fick hon Sarkozy rejält pÃ¥ defensiven, inte minst genom en hederlig utskällning om ansvaret för handikappade barn, som hon anklagade regeringen för att ha svikit (med en “omoralisk” politik). Ilskan verkade inte heller spelad…
NS: Lugna ner er, och peka inte finger mot mig!
SR: Nej, jag tänker inte lugna ner mig!
NS: För att vara president i republiken, måste man vara lugn.
SR: Nej, inte om det finns orättvisor. Det finns förnuftig ilska, därför att den korresponderar mot människors lidande. Jag kommer att vara arg, ocksÃ¥ när jag blir president i republiken…
NS: Det blir ju kul…
SR: Därför att jag vet att arbetet för att ta hand om barnen inte har varit tillräckligt. Jag tänker inte låta det omoraliska politiska talet ta över det.
(Via Libérations transkription)
Royal vann på närhet och engagemang. Sarkozy lyckades förvisso hålla sig lugn, men framstod emellanåt som närmast letargisk i debatten och hamnade flera gånger på defensiven.
Även om Royal vann, så är det fortfarande ett nattsvart mörker när hon talar om ekonomi. Det blir mycket rättvisa skatter och försvar för den förkortade arbetstiden, men utan särskilt konkreta besked om hur höga skatter hon vill ha eller hur hon ska få fart på Frankrike.
Liberalt sinnade fransmän (jo, det finns sådana) står nog inför ett knepigt val till helgen; Sarkozys oblyga flirtande med främlingsfientliga krafter men förnuftiga ekonomiska reformer eller Royals medmänskliga engagemang i kombination med samma ekonomiska politik som ligger bakom Frankrikes ständiga ekonomiska svårigheter.
Läs också Frenchly Speaking, både med referenser till media och en mängd inlägg som refererar debatten.
Uppdatering: För att illustrera poängen har jag lagt upp några kommenterade bilder på Sarkozy i debatten.
Läs intressanta inlägg om: politik, frankrike, presidentval, ségolène royal, nicolas sarkozy
Etiketter: ansvar, barn, ekonomi, försvar, Frankrike, media, presidentval, skatt, skatter, val, valetLiknande inlägg
“Det blir mycket rättvisa skatter”
Och vad menar du med rättvisa? Det är ett ord man inte hur som helst kan använda olika betydelser av. Antingen anser man rättvisa är omfördelande eller att den INTE är omfördelande.
“Sarkozys oblyga flirtande med främlingsfientliga krafter”
Vad är egentligen “främlingsfientliga”. Är det att Sarkozy understryker vikten av assimilation för att komma till rätta med vÃ¥ld (bland i Frankrike mycket antisemitiskt sÃ¥dant enligt först mörkade resultat av en EU-undersökning vanligtvis frÃ¥n muslimer) eller vad? MÃ¥nga vänster-kulturpesonligheter har försvarat “den hÃ¥rda” linjen mot medeltidsmässig islamisk kultur/politik/inflytande senaste halvÃ¥ret. Är de “främlingsfientliga”?
Jag finner din position vara att strutsmentalitet är det enda inte främlingsfientliga. Denna brist gäller naturligtvis främst Sverige (eftersom du är svensk, kommenterandes svensk politik).
Att du t ex överhuvudtaget skulle kommentera sharianätverk i Europeiska länder med en skärpa vars politik skulle inebära ett hot mot dessa finner jag inte troligt, och därmed är du enligt min mening knappast värt nÃ¥t stöd. Du är inte värd stöd eftersom du inte är “främlingsfientlig”, enligt ditt eget sätt att använda det ordet.
Ditt egenhändiga invektiv (utslungat på ett fegt sätt i en politisk diskurs som är allt annat än demokratisk).
Hej,
Det är verkligen pinsamt att höra aftonbladet säga att Royal är den stora vinnaren, bara för att hon sagt att den svenska modellen är bra. Hon har ju inget att komma med när det gäller den franska ekonomin, hur det ska bli bättre.
Hej,
Jag har sett hela debatten och Ségolène förklarade vad ska hon göra med franska ekonomin : investering i förnyelsebar energi, i smÃ¥ företagen, stor investering i teknik, …
Vi behöver lite av svenska modellen i frankrike eftersom vi har en så dålig dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare. Sarkozy vill inskränka strej med tvigande lagar när vi behöver mer discussion.
@Magnus: Det gÃ¥r en rak linje frÃ¥n Sarkozys berömda uttalande om “slödder” i samband med kravallerna förra Ã¥ret och hans “löfte” igÃ¥r att “aldrig” ändra sin Ã¥sikt om att Turkiet inte ska fÃ¥ bli medlemmar i EU. Eftersom Royal “bara” sade att hon är mot deras medlemskap idag, men kan ändra sig, anklagades hon för att stödja islamism. Det är inte bara jag, utan ocksÃ¥ andra liberaler som bekymrats över detta (se t.ex. Expressen eller Trelleborgs Allehanda).
Vad gäller skatterna, sÃ¥ är “rättvisa” inte mitt ord (vilket borde framgÃ¥ av sammanhanget). Det är kärnan i kritiken av Royal - hon har bara snömos att komma med pÃ¥ det ekonomiska omrÃ¥det.
Slutligen undrar jag på vilket sätt det är fegt eller odemokratiskt att ge en subjektiv beskrivning av en kandidat på en blogg? Du har ju full möjlighet att kommentera och anmäla avvikande mening. Offermentalitet passar väldigt illa i debatter.
@Pia: Ett kul inslag var att Royal refererade till framgångsrika svenska företag som bara har 32 timmars arbetsvecka. Jag undrar vilka företag hon har besökt? Båda kandidaterna hänvisade flitigt till de nordiska länderna och det var inte alltid man kände igen sig. Själv skulle jag knappast använda det som en grund för att kora vinnare igår.
@Thomas: Det är rätt att det förekom mÃ¥nga konkreta inslag i debatten, men Royal gled ocksÃ¥ i de ekonomisk-politiska frÃ¥gorna, inte minst när hon pressades pÃ¥ hur höga hennes “rättvisa” skatter är. Själv tror jag ju att Frankrike skulle behöva lite av Sarkozys reformer, men har andra dubier om honom, som framgÃ¥tt.
Såg hela debatten tolkad till tyska. Med reservation för eventuella översättningsfel, är det svårt att se hur fransmännen kan välja en president som så totalt tappar fattningen och börjar vråla personliga påhopp i en TV-debatt. Nej, låt oss hoppas att fransmännen (och vi andra) slipper Royal!
Lars-Göran: Ja, och lägg till det Henriks personliga pÃ¥hopp pÃ¥ den “främlingsfientliga” Sarkozy.
Det kanske framgår av sammanhanget, men det är ändå fel att använda ordet så, eftersom det devalverar ordet rättvisa. Det blir ett slags överlämnande av ordets betydelse till vänstern.
<i>”Sarkozys berömda uttalande om ’slödder’”</i>
Det var ett bra epitet. Det kanske inte du tycker, eftersom du inte vill vara “främlingsfientlig”.
Jag har inte pÃ¥stÃ¥tt att det var din Ã¥sikt om en presidentkandidat som var odemokratisk. Är du inte läskunnig sÃ¥ är du inte läskunnig, men jag tror bättre om din intelligens än sÃ¥, och du fÃ¥r allt ta till lÃ¥ngt bättre debattknep än detta för att komma undan den kritik jag framförde! Nämligen — jag repeterar, kanske lite mer tydligt — följande kritik:
Jag menar att det är en odemokratisk diskurs när ordet “främlingsfientlighet” används för t ex Sarkozys kritiserande av slöddret eller mot de franska vänster-kulturpersonligheter som kritiserar antisemitism samt sharialag bland muslimer i Frankrike eller kritiserar dessa muslimers offermetalitet för att slippa samhällets inblandning i användandet av intoleranta muslimska regler stridandes mot fransk lag.
Jag kritiserade som sagt diskursen och var inte det minsta offermentalitetsmässig. Du och de flesta i politiken använder ett ord, “främlingsfientlighet”, vars innebörd inte motsvarar det innehÃ¥ll ni kritiserar. InnehÃ¥llet hos det du och de flesta — i synnerhet socialister och liberaler — lägger i “främlingsfientlig” är beskrivning av problem i det som har med ett mÃ¥ngkulturellt projekt att göra; detta är naturligtvis en del av den mÃ¥ngkulturella diskursen.
Detta som ni gör innebär alltsÃ¥ att ni inte acceptera att anomalier i det mÃ¥ngkulturella projektet finns. Genom att du och de flesta (rÃ¥dande diskurs implicerar de flesta, samt att diskursen är styrande för debatt och tänkande) använder en benämning pÃ¥ sakliga kritiker av problem med det inadekvata och felaktiga ordet “främlingsfientlig” handlar ni pÃ¥ ett sätt som enbart syftar till att stigmatisera problembeskrivaren.
Stigmatisering genom osakliga etiketter är definitivt odemokratiskt.
Jag är definitivt inte ute efter offermentalitet! Saken är den att jag bara kräver lite intellektuell hederlighet från dig i det att du tar avstånd från en diskurs som med lögnaktiga invektiv stigmatiserar legitima inslag i debatten. Att jag personligen skulle känna mig kritiserad eller stigmatiserad av ditt odemokratiska nyspråk kan du glömma! Och jag kritiserade som sagt att du använde denna odemokratiskt stigmatiserande diskurs mot Sarkozy. (Inte dina åsikter om Sarkozy, får jag väl upprepa.)
Du kanske inte kan klara att hÃ¥lla isär dessa enkla saker snarare än att du medvetet använder debatt-trick? Det jag har skrivit har jag dock skrivit, och sluta nu slingra ifrÃ¥n frÃ¥gan om hur du använder ordet “främlingsfientlig”!
Men jag förväntar mig naturligtvis inte nÃ¥got vettigt svar frÃ¥n dig. Diskurser som bygger pÃ¥ icke underbyggda stigmatiserande invektiv mot dem som beskriver reella problem sitter förstÃ¥s oerhört djupt hos dem som är trogna diskursen. Det kan lika väl vara du som är offer, för en omoralisk och lögnaktig diskurs och din egen feghet. Att klistra “offermentalitet” pÃ¥ andra är väl - gäsp - en annan grej som är standard-grepp 1A i din verktygslÃ¥da, antar jag. Du kan dÃ¥ ditt politiska hantverk, att klistra etiketter när du vill undvika frÃ¥gor.
Nu har jag i alla fall kunnat beskriva ditt sätt att debattera — som även förekom mot mig i din replik — och det blir som sagt poängen med att alls skriva dessa kommentarer. Att du skulle börja diskutera innehÃ¥llet i ordet “främlingsfientlig” använt mot Sarkozy.
Jag skulle kunna ställa motfrågan vad man istället skulle kalla slöddret under upploppen vintern 05/06, men det känns meningslöst när du bara är en loj politiker-bulldog som hasplar ur dig oegentliga och därmed odemokratiskt stigmatiserade invektiv inom ramen för den mångkulturella diskursen.
Jag tycker förresten att “slöddret” var en snäll benämning pÃ¥ de Frankrike-föraktande muslimska jihadisterna. Vad du skulle kalla dem ser jag som ointressant eftersom du finner ordet “slödder” vara främlingsfientligt. Tycker du att jag har en offermentalitet? Jag utmanar dina oegentliga lögnaktiga pÃ¥stÃ¥enden, och pÃ¥stÃ¥r att de är en del av en odemokratisk diskurs. Jag pÃ¥stÃ¥r inte att jag är offer men att du är offer för din feghet och att vi alla i förlängningen är offer p g a den. Vill du fortsätta att pÃ¥stÃ¥ att jag har “offermentalitet” eller kanske vill lägga till att jag, precis som Sarkozy (med ordet “slödder”) är “främlingsfientlig” sÃ¥ understryker det bara din feghet att se till verkliga problem, men nÃ¥got annat förväntar jag mig som sagt inte.
Jag är inte offer, utan bara en betraktare av ett oegentligt lögnaktigt stigmatiserande sprÃ¥kbruk. Det finns förstÃ¥s en potentiell möjlighet att jag bli offer för detta oegentliga lögnaktiga stigmatiserande sprÃ¥kbruket, men den dagen den sorgen. Nu är det uppenbarligen du som inte har mer att komma med varför du kallar Sarkozy för “främlingsfientlig” än att han samt att han (jämte stora delar av den franska kultureliten) har haft en politik för att andra kulturer, inte minst den muslimska, anpassar sig till det franska samhället. Det kallar du, sÃ¥som feg politikergängare för den mÃ¥ngkulturella diskursen, för “främlingsfientligt”. Vem är egentligen offer, den osjälvständigt invektivspridande mot dem som inte endast ser det positiva med “mÃ¥ngkulturalism” eller de som försvarar en debatt utan inskränkande stigmatisering? I nÃ¥gon mening kan jag inte bli ett offer, även om jag skulle stigmatiseras av nämnda ofria diskurs, och jag vill inte och har aldrig klagat pÃ¥ vad som händer mig men att du använder ett oegentligt, lögnaktigt och stigmatiserande sprÃ¥kbruk kommer jag nog aldrig att sluta att pÃ¥peka; försvara det demokratiska samhället mot antidemokratiska företeelser!
Det går alltid hem att säga vad folk vill höra. Kort arbetstid,mer
fritid, bättre sjukvård etc, gör att Royal vinner valet.
Att vara medveten om realiteter: Bättre ekonomi fordrar mer
jobb, alt högre skatter (då arbetar fattiga svart, rika flyttar
pengar etc), alt färre i offentlig service, lägre omkostnader
för arbete; det är egentligen en styrka. Men att tala om det
– före ett val — ger aldrig bra resultat.
Schyman insåg detta, och Royal har tagit efter (det är nog
“det svenska” i hennes politik).
Trots dina skraltiga franska kunskaper tycker jag du skall kolla en opinionsundersökningning som gjordes igar kväll här i Frankrike:
http://www.lefigaro.fr/assets/....._03_05.pdf
@Fredrik: Tack för länken till mätningen. Det var intressant läsning. Jag anser mig fortfarande inte ha anledning att ändra mitt omdöme om utgången av debatten (jag såg den tillsammans med en person som föredrar Sarkozy framför Royal och en som har de motsatta preferenserna, gemensamt var dock nog att alla föredrog Bayrou framför någon av kandidaterna; vi var alla överens i vårt omdöme).
Däremot sÃ¥ bekräftar mätningen en annan viktig lärdom; politiska junkies bedömningar av vinnare och förlorare är inte alltid synonymt med väljares preferenser. En par slÃ¥ende siffror i mätningen var “sympatisk” och “modig”, där Royal tappade kraftigt i det första avseendet och vann lika mycket i det andra. En medveten strategi för att förändra bilden inför valet?
@Solveig: Jag instämmer; ekonomin är Royals svagaste kort och hon ger inga riktiga besked i frågan. Just därför känns valet knepigt mellan två kandidater, där jag inte egentligen sympatiserar med någon.
@Magnus: Nej, jag tycker inte att “slödder” som svepande benämning är ett bra uttryck, vilket torde ha framgÃ¥tt av vad jag sagt. Jag gillar inte heller tankar om ett departement för “nationell identitet” eller om att människor är genetiskt predestinerade t.ex. för pedofili. Och jag har svÃ¥rt för uttryck som “att om en del störs av att bo i Frankrike, stÃ¥r det det fritt att lämna”. Inte minst när man betänker likheten med Le Pens uttryck “Frankrike - älska det eller lämna det”. Det är helt enkelt en skillnad mellan att diskutera problem relaterade till immigration och att göra populistiska utspel kring det.
Sist och slutligen är det intressant att jag tydligen uppfattas som tagandes ställning för Royal. Jag kan därför upprepa att jag har svårt att sympatisera med någon av kandidaterna och tycker det är trist att Bayrou inte kunde ta sig vidare till andra omgången.