Moderat kursändring om miljön
I DN öppnar Anders Borg för mer ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid (SvD). I intervjun visar han på ett klokskap som länge saknats i den moderata miljöpolitiken och pekar, mycket riktigt, på att att en effektiv miljöpolitik bäst bedrivs inom ramen för marknadsekonomin. Han argumenterar också för att man ska beskatta miljöpåverkan så nära källan som möjligt, dvs det är koldioxiden som ska stå i fokus för åtgärder, inte energianvändning i sig eller det faktum att människor rör på sig.
Den rimliga slutsatsen är också att handel med utsläppsrättigheter, också på global nivå, är den enda framkomliga vägen. En vetenskaplig/politisk styrning av mängden koldioxid innebär att aktörerna får sätta det ekonomiska värdet på dessa utsläpp. Bekymret är naturligtvis att t.ex. Kina inte är särskilt intresserade av en sådan kursändring och i kinesiska medier förtegs helt IPCC:s slutsatser om klimatförändringen (SvD). Vägen till en global klimatpolitik är således lång.
Tongångarna från Borg är intressanta, eftersom de inte tidigare varit självklara. Inför valet var Reinfeldt från tid till annan ganska hårt ansatt och avvisade t.ex. alla tankar på höjd bensinskatt (Privata Affärer) och han tonade ner möjligheten att göra insatser i Sverige (Sydsvenskan). Rätt eller fel, så har dessa och andra uttalanden gjort att hans engagemang mot växthuseffekten har ifrågasatts flera gånger.
För Alliansen inger de nya moderata tongångarna både förhoppning och oro. Borgs utspel innebär rimligen att regeringens samlade miljöpolitik blir starkare, vilket rimligtvis gynnar alla. Å andra sidan har miljöfrågorna under många år varit en av moderaternas svagaste grenar och skulle partiet nu lyckas göra trovärdigt att man verkligen har ett miljöengagemang, så kan det bidra till att ytterligare stärka den moderata dominansen inom Alliansen. Det är ingen djärv gissning att alla partier sitter och funderar över avvägningen mellan Allianssolidaritet och egen profilering i frågan.
Läs intressanta inlägg om: politik, växthuseffekten, miljö, anders borg, moderaterna
Etiketter: alliansen, Anders Borg, ekonomi, energi, handel, klimat, medier, miljö, Moderaterna, skatt, val, valetLiknande inlägg
Personligen skulle jag gärna se lite press på bilindustrin också med metoden att kräva bilar som i snitt inte släpper ut mer än X.
Det är väl en förhoppning. Sverige med stor bilindustri skulle också kunna vara viktiga föregångare genom samarbete mellan politiken och industrin i ambitionen att finna bilar som går på bättre bränslen och som drar mindre.
Vi behöver inte en moderat kursändring om miljön, utan en konstruktiv förändring. Om man nu vill minska den globala uppvärmningen borde resurser inte slösas bort på bilhandlare som säljer små bilar. Det är resursslöseri. Varje SEK satsad på några marginellt mindre utsläpp av CO2 från småbilar, skulle ge 100 ggr mer påverkan från att konvertera metan från avfall till biogas.
Kring 1850 lär vi ha klarat av våra dåvarande transportmedel, som främst var hästar, på en areal av ca 1 miljon hektar.
Om vi inte vill behålla status quo som Volvo önskar, eller iden om hästar, som nog tilltalar en del Mp:s, så gäller att satsa på rätt saker.
Om vi odlar effektiva grödor på en miljon hektar, så kan det räcka för att köra en miljon fordon på metan nästan 1000 mil om året! Metan är dessutom mycket renare än andra alternativa bränslen (väte undantaget) idag. Tekniken och marken finns – vad fattas?
Vindkraften, som hindrades av vattenfall för 25 år sedan, och hamnade i Danmark, ger idag miljardinkomster till Danmark.
Biogas, där Sverige nu är världsledande, kan utvecklas till samma storlek som vindkraft i Danmark
Biogas är det vettigaste alternativet idag, och den som säger något annat har antagligen betalt för att säga annorlunda, eller så är han/hon bara okunnig.
Siffror om hur mycket biogas vi kan producera i Sverige varierar kraftigare än alla partiundersökningar gör över tiden. Vi kan alltså konstatera stor osäkerhet, och att många olika önskemål finns, då varierar siffror. Volvo vill inte ha biogas, då det kan ändra på förutsättningarna i ”förvaltarfunktion” av det förgångna. DME som Volvo vill ha, är dyrare än biogas, ger mer föroreningar, men bibehåller alla strukturer som Volvo vill. Dessutom, och det är det värsta, så måste pappersindustrin, ersätta sin energiförlust med annan energi – dvs ingen nettovinst.
Biogas kan tillverkas av allt som idag bryts ned i naturen, och som skulle avge både metan och koldioxid ändå. Genom att själv ta hand om metanen, som ger 21 gånger mer påverkan än koldioxiden, så får vi därmed dubbel verkan. Vi både får energi sjäva, och reducerar global uppvärmning.
Sverige är i världstoppen på biogastillverkning, men kan ytterliggare förbättra sig genom att gå från mesofil till termofil rötning. Den termofila rötningen är svårare, men ger bättre utbyte och bättre avdödning av bakterier och oönskade mikroorganismer. En högre teknikhöjd alltså som vi bör eftersträva.
Rapsdiesel, metanol, etanol osv är alla sämre och dyrare alternativ, som förordas av särintressen. Man kan köra ca 3 gånger längre per åkerareal på biogas, än på att använda samma område till råvaror för etanol. Visst finns det motiverade orsaker till att vi under ett övergångsskede kan tillverka även dessa drivmedel. Väte som drivmedel, vet vi inte om det kommer, men i så fall kan metan lätt omvandlas. Metangasfordon finns redan – Argentina har över en miljon, Italien ca 400000 – så det är ingen ”ny” osäker teknik.
Vindkraft kan vi också satsa på igen. Myter, som att det bara kan marginellt påverka vår energisituation måste bort. Danmark får 20% av sin el från vindkraft. Tyskland har på mindre ytan än Sveriges, och med 80 miljoner invånare redan 25 Twh. Sverige har 0,9 Twh. SKF:s speciallager till vindkraftverk är förbeställda fram till år 2012. Satsa lite pengar på att utveckla nya hydrostatiska lager för nya vindkraftverk, och inte på att vi skall köpa små asiatiska bilar.
Det är politisk vilja som fattas. Det är tunga särintressen som Volvo, vattenfall, LRF osv som begraver de tekniska försprång som snart är minnen blott. Tjänstesektorn blir att köra släde med kinesiska turister genom snöklädda landskap, om nu snön finns kvar.
Jag ska inte säga emot dig ifråga om bränslevalet. I den mån det kan ifrågasättas får andra göra det. Men jag vill påpeka att min poäng gäller oavsett bränsleval; den kursändring som kommer från Anders Borg spelar roll för att överhuvudtaget åstadkomma någonting. Exakt vad är en senare fråga.
Jag tror inte att en moderat kursändring i miljöfrågor är någon fara för balansen inom alliansen. Det är väl i så fall vi inom centerpartiet som teoretiskt skulle känna oro, men jag tror inte att den oron är befogad.
Moderaterna har mycket långt till att bli det borgerliga miljöalternativ som C är. De kommer aldrig att ha en stor image i miljöfrågor. Däremot kan en modern miljölinje göra det svårare för Socialdemokraterna att ta tillbaka väljare som gått till M.
För Centerpartiets del ser jag bara fördelar. Alliansens politik på miljöområdet blir bättre. Jag tror också att en del “borgerliga” väljare som värderar miljöfrågorna högt kan ha röstat på Mp istället för C i höstas av rädsla för att M skulle trycka ner miljöambitionerna i samregerandet.
Slutligen är M och C nyckelspelarna när det gäller borgerligt samarbete. Stärkta band mellan våra partier är viktigt på lång sikt.
Och jag håller delvis med. Det är viktigt att hela Alliansen blir mer trovärdig i miljöfrågor. Och ett fördjupat samarbete mellan hela Alliansen krävs om man ska kunna förändra och vinna val.
Men jag är fortfarande övertygad om att många resonerar om balansen i miljöpolitiken. Även om jag är benägen att instämma i analysen att de “aldrig [kommer] att ha en stor image i miljöfrågor”, så skulle jag inte sätta mitt huvud i pant på det. Moderaterna har överraskat förr genom dramatiska förändringar av politiken och när de väl bestämmer sig har de en stor trovärdighet som politisk aktör.
Å andra sidan är det väl nyttigt för Centerpartiet att få lite borgerlig konkurrens i miljöpolitiken; förhoppningsvis blir det en sporre att utveckla en än bättre politik
Det må jag säga var snabb respons på vad som skrivs på din blogg. ” I ett betänkande till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) förslår Lennart Andersson att de båda biobränslesorterna Salix och biorötning av gödsel bör stimuleras med statsstöd”
Jag förstår dock inte vad Andersson har emot odling av hampa. Kan det vara någon snedtändning? Hampa kan blandas i cement och ger mycket god armering. Om vi sedan spinner vidare och använder svenska uppfinningar där man med tensider kan blanda in luft i betongen och få extremt god isolering, så är det ännu bättre. När vi ändå är igång kan vi mala ned järnslagg till en diameter av 1/6 på cementen och få broar att få en förlängd livslängd, på i en undersökning beräknad till 37 år. Vi använder då den svenske uppfinnaren Sigurdssons kvarn som drar extremt lite ström och kan mala ned till nanostorlek. Vi kan då också exportera jordbävningssäkra hus (tror Cth beräknat upp till 8 våningar) genom att varierar densiteten i betongen. Bättre livslängd, bättre isolering, vi blir av med slagg – billigare hus. Tyvärr är Sveriges cementindustri likt betongklumpar, stela, tunga och orörliga, samt lika intelligenta kan tyckas.
Salix är intressantare, och kan bli stor exportkunskap framöver. Förutom att växa snabbt är Salix mycket bra på att upp tungmetaller från jorden. Vi har redan teknik (Cth) för att ur aska tvätta ur tungmetaller och detta skulle även kunna tillämpas i Vitryssland och Ukraina för att rensa upp efter deras fyllefest där man körde en reaktor i stöpet.
Det är inte moderata förändringar vi skall hoppas på, låt oss centrera förändringen mot att tillämpa den kunskap som finns.