Henrik Sjöholm

Wired har en intressant serie om organhandel, där man bl.a. granskar dess ekonomi. Genom de obalanser som finns på marknaden (som är förbjuden i de flesta länder), har mer eller mindre skrupelfria organmäklare funnit en marknadsnisch med enorma vinster.

Rika patienter i väst betalar ofta upp till 85.000 USD för en ny njure, som säljs av en donator för 3.000 USD (ofta luras dessutom donatorerna av mäklarna och får inte ens den ersättningen). Efter kostnader för operation m.m. kan mäklaren ofta ta ut en rejäl vinst, kanske upp till 25.000 USD.

Artikeln väcker en hel del tankar kring organhandelns natur och moral. En första iakttagelse är att det sällan är ett “fritt” val att sälja sina egna organ; det är en följd av extrem fattigdom, ofta förknippat med akuta behov, som en anhörigs sjukhusräkning. Det finns sÃ¥ledes fÃ¥ liberala skäl att stödja handeln.

Men den andra tanken är att det säkerligen är svårt att komma till rätta med organhandeln. Att den bedrivs under ljusskygga former och omges av förbud innebär också att informationen blir mindre transparent och det blir lättare för skrupelfria mäklare att utnyttja människor i nöd. Förbuden till trots, så ökar handeln och lokalt finns redan idag ett överskott av villiga donatorer, samtidigt som efterfrågan finns på andra sidan jordklotet.

I en perfekt värld skulle naturligtvis inte organhandel förekomma. Men i en mindre än perfekt värld vet vi att det förekommer. Frågan är då: Finns det överhuvudtaget ett liberalt förhållningssätt till frågan, för att åtminstone erbjuda den svagare parten i transaktionen något skydd?

Läs intressanta inlägg om: politik, ekonomi, hälsa, organhandel, liberalism

Technorati Tags: ekonomi, handel, liberalism, val

Etiketter: ekonomi, handel, liberalism, val

Liknande inlägg

• Till Hans Bergström mfl “ekonomirepublikaner” (0)
• Platt skatt stÃ¥r inte i motsats till rättvisa (16)
• Nödvändig(?) protektionism (0)
• Moderat kursändring om miljön (7)
• Liberala värderingar är inga självklarheter (4)