En fiende försvaret inte rår på
I ekot idag gör Per Guldbrandsen ett reportage som visar hur man ställer gott mot ont, rätt mot fel och dessutom försätter “motstÃ¥ndaren” i en omöjlig situation.
Reportaget handlar om att Junibacken vill bygga en ekologisk lekpark, “lekopark” pÃ¥ DjurgÃ¥rden i Stockholm. Tyvärr är marken där förorenad efter militärens varvsverksamhet pÃ¥ 20- och 30-talen. Även om försvaret formellt sett inte har nÃ¥got ansvar för saneringen (föroreningen är preskriberad), sÃ¥ sätter Guldbrandsen dem i en omöjlig situation:
Inledningsvis talas om vad “lekoparken” är. Det är “ny typ av gammaldags ekologisk lekpark”. SÃ¥ledes: det är nytt, men knyter an till vÃ¥r känsla för gammaldags mjölk och Astrid Lindrens röda stugor. Dessutom är den ekologisk, rimligen till skillnad frÃ¥n andra lekparker. Redan här ser man hur Guldbrandsen lägger upp för en smash i nästa läge.
Men innan han slÃ¥r in poängen, bäddar han lite till. I första svaret frÃ¥n Junibackens företrädare fÃ¥r vi veta att det inte blir karuseller och rutschkanor, för “sÃ¥dana finns ju hur mÃ¥nga som helst pÃ¥ andra platser”. Istället blir det plaskdammar och grindar, “sÃ¥dana som Emil hängde pÃ¥”. Kort sagt - “En sÃ¥dan lekplats som Astrid Lindgren lekte pÃ¥ som barn”.
Man inser nu vilket lustmord på försvaret som Guldbrandsen förberett. Men han nöjer sig inte med det. Barnröster intygar hur bra de tycker att idén är och den inledande positiva beskrivningen av reportaget avrundas med att lekparken skulle bli en 100-års hyllning till Astrid Lindgren.
Sedan: Smack! Nu går det inte att bygga, för jorden är förgiftad och måste totalsaneras, till en kostnad av 6-8 miljoner kronor. Junibackens företrädare spär på beskrivningen med att tala om en miljöskuld, som något måste ta ansvar för. Dessutom är försvaret redan bevisade bovar - för elva år sedan vägrade man betala saneringen där Junibacken nu ligger.
Efter ett sÃ¥dant formidabelt angrepp, hur svarar man dÃ¥? Försvarets presschef gör det enda möjliga i det uppkomna läget - öppnar för att betala saneringen, som en gest av “goodwill”.
Junibacken och Ekot 5, Försvaret 0. En härlig lektion i retorikens lagar tillämpade på ett reportage.
Läs intressanta inlägg om: politik, försvaret, junibac ken, retorik, miljö
Etiketter: ansvar, barn, försvar, miljö, retorikLiknande inlägg
Jag hörde ocksÃ¥ detta. Barnen var lite överdrivna och drog ner tempot i “smashen” lite, men det var kul att höra försvarets presschef försöka slingra sig.
Detta är ett bra exempel på hur man med hjälp av retorik och känsloargument kan manipulera folk.
Om man tittar krast å saken.
1) Varför ska försvaret ha större krav på sig för saker som hände för 80+ år sedan än andra organisationer/företag.
2) Varför ska just Junibacken få fördelar som andra organisationer/företag har.
3) varför ska svensk television gratis driva opinion för en enskild organisation mot en annan organisation.
/C
Jag tar egentligen inte ställning för eller mot kravet på försvaret (även om jag innerst inne kan tycka att försvaret, som en statlig verksamhet, bör ta ett större ansvar än privata företag). Det jag ville peka på är hur skickligt (manipulativt, skulle en del säga) reportern slår ner försvaret i skorna.
Oavsett om påhoppet var motiverat eller ej, så är det skickligt genomfört och ett bra exempel på hur retorikens regler fungerar när de tillämpas.