EU kan enas om hårdare tag, men inte om rättigheter
I skuggan av FRA-debatten är det inte märkligt att EU-frågor varit i skymundan de senaste dagarna. I veckan träffades EU:s justitieministrar och kom överens om förslaget att dela med sig av information om brottslighet mellan länderna. Man har också antagit ett förslag om att dela med sig av DNA-data i jakten på brottslighet.
Samarbetet mot brottslighet förstärks med oförminskad styrka. Samtidigt har det visat sig vara nästintill omöjligt att förstärka EU-medborgarnas fri- och rättigheter. Vid justitieministermötet blockerade sex länder förslag om misstänktas rättigheter (vilket bl.a. handlade om rätten att få dokument översatta, en tolk och advokater som talar samma språk).
Även EU:s omtalade rättighetsstadga har stött på patrull. Inför de fortsatta diskussionerna om hur den konstitutionella röran i Unionen ska lösas, så har flera länder, med Storbritannien och Nederländerna i spetsen, krävt att den ska lyftas ur det reviderade förslaget till fördrag. Förvisso är stadgan i vissa sociala avseenden ganska långtgående, men den innehåller också ett helt centralt skydd för biodata och personlig integritet.
De olika turerna den senaste veckan är tyvärr ganska talande för Europas utveckling efter 11 september. Ministrarna kan alltid enas om olika ingrepp i medborgarnas integritet, men aldrig komma överens om ett förstärkt skydd. Var finns debatten om att terrorbekämpning och mänskliga rättigheter faktiskt måste gå hand i hand?
Läs intressanta inlägg om: politik, eu, mänskliga rättigheter, terrorism
Etiketter: integritet, terrorismLiknande inlägg
