It’s the economy, stupid
Avregleringen av elmarknaden ledde inte till det prisras alla väntade sig i början av 90-talet. Istället har priserna “europeiserats” och kritiken mot hur marknaden fungerar har varit massiv, frÃ¥n konsumenter, elintensiv industri och, inte minst, politiskt hÃ¥ll. Idag presenterar tvÃ¥ forskare pÃ¥ DN Debatt en kritisk granskning av turerna bakom avregleringen och dess följder.
Ett resonemang verkar dock saknas, i artikeln likväl som i samhällsdebatten: Det om att marknadsprissättningen faktiskt verkar ha fungerat. Av någon anledning verkar det resonemanget inte heller funnits hos de inblandade aktörerna på 90-talet.
Eftersom avregleringen genomfördes under ett antal “regnÃ¥r” med mycket vatten i magasinen fanns det ocksÃ¥ ett stort utbud av el, vilket gjorde att priset sjönk, nÃ¥got som de tvÃ¥ författarna ocksÃ¥ konstaterar. Men därefter har det varit sämre med regn, samtidigt som överföringskapaciteten till kontinentala Europa, men högre elpriser, har ökat kraftigt. Därmed har det ocksÃ¥ funnits möjlighet för elproducenterna att sälja sin el till Tyskland, snarare än pÃ¥ hemmamarknaden och utbudet har blivit än mindre.
I kombination med en fortsatt ökande efterfrågan (vi tenderar ju att ersätta den sparade energin i snålare apparater med fler apparater som drar ström) är det inte förbluffande att priset ökar.
Under mÃ¥nga Ã¥r har det dessutom funnits en ovilja att investera i nya produktionsanläggningar, bÃ¥de därför att priset inte motiverat det och därför att man upplevt en “politisk risk” i form av nya regleringar. Nu förefaller de farhÃ¥gorna vara lugnade och, mycket riktigt, sÃ¥ har det börjat komma nya anläggningar. Dessutom är det sÃ¥dana anläggningar som politiker under mycket lÃ¥ng tid har efterlyst - vind- och biobränslekraftverk - som nu bär sig pÃ¥ marknadsekonomisk grund.
Med den bakgrunden har det dessutom börjat komma positiva signaler från politiskt håll om framtiden. Maud Olofsson har flera gånger sagt sig tro på ett överskott av produktionskapacitet och därmed lägre priser runt 2015.
Det skulle naturligtvis vara en välkommen utveckling. Men för att det ska ske är det viktigt att politiker, från alla partier, avhåller sig från att försöka plocka billiga poänger genom hot om återregleringen av marknaden. I ett sådant läge skulle viljan att investera få ett abrupt slut.
Naturligtvis finns möjligheten att politiskt tvinga fram lägre priser. Genom att hugga av kablarna till Finland, Polen och Tyskland och reglera prissättningen kan man naturligtvis uppnå sina mål. Men det skulle också kräva att staten tog ett ansvar för att ny produktionskapacitet byggs, i egen regi eller genom subventioner. Finns det egentligen någon som tror att det skulle leda till en bättre situation?
Läs intressanta inlägg om: politik, energi
Etiketter: ansvar, ekonomi, energi, Maud OlofssonLiknande inlägg
Ja, du verkar vara en duktig människa! Talskrivare åt Maud!? Wow!!!
Det skulle vara intressant att höra inte din reaktion, men en från någon som är något mer kompetent på området, t ex Niclas Damsgaard.