Märklig tolkning av statistik
“Svenska hushÃ¥ll nobbar hemjälp” sätter SvD som rubrik pÃ¥ en mätning av intresset för att köpa hushÃ¥llsnära tjänster. Det är en märklig rubrik pÃ¥ en undersökning som visar att var tredje person tänker köpa tjänsterna, eller att marknaden uppgÃ¥r till ungefär tvÃ¥ miljoner människor, som SIFO:s Toivo Sjörén konstaterar i reportaget.
Även om hushÃ¥llsnära tjänster knappast är en universallösning för arbetslöshet bland lÃ¥gutbildade eller mot den svarta sektorn i ekonomin, sÃ¥ ska inte tillskottet underskattas. Även med en ytterst konservativ beräkning, där vi utgÃ¥r frÃ¥n att hushÃ¥llen köper fyra timmar sex gÃ¥nger om Ã¥ret (den “storstädning” som Sjörén talar om i SvD), skulle det innebära att 4 tim X 6 tillfällen/Ã¥r X 115 kr X 2 miljoner = 5,5 miljarder kronor stoppades in i branschen. Att dÃ¥ kalla intresset för “svalt” förefaller, milt sagt, vara en restriktiv tolkning.
Även om jämförelsen är långsökt, så kan man t.ex. jämföra med rapporteringen kring plastikkirurgi, som väckt stort intresse i media under flera års tid. 2005 genomfördes uppskattningsvis 15.000 skönhetsoperationer i Sverige. Hög räknat (genomsnittskostnad 40.000 kronor) så innebär detta en omsättning på 600 miljoner kronor. Det är sällan man läst reportage om att intresset för plastikkirurgi skulle vara svalt.
Nu är det naturligtvis medial logik att vilja fokusera pÃ¥ den negativa aspekten av en sÃ¥dan undersökning, precis som det är att lyfta fram “förfärandeaspekten” pÃ¥ skönhetsoperationerna, men det gör inte tolkningen av statistiken mera rimlig, vare sig i det ena eller det andra fallet.
Vad man kan konstatera av undersökningen är istället snarast att intresset för att verkligen köpa vita hushållsnära tjänster är förbluffande stort. Det förhindrar inte att regeringen gör rätt som ändå vill förenkla det. Risken är annars att intresset svalnar om det visar sig alltför krångligt att utnyttja.
Läs intressanta inlägg om: politik, hushållsnära tjänster, statistik
Etiketter: ekonomi, media, skatt, valLiknande inlägg
Erfarenheter frÃ¥n Finland visar att arbete som tidigare gjorts “svart” och inte statistiksförts görs nuförtiden lagligt och det lär ligga i samhällets intresse att “sponsorera” dylikt tjänster för att skapa en fungerande marknad. Städtjänster i hemmet hos medelklassen är naturligtvis ett högkonjunktur fenomen, men vid en lÃ¥gkonjunktur finns det förutsättningar att bibehÃ¥lla lÃ¥gt utbildade individer arbetsföra när det skapats en marknad under en högkonjunktur. Dylika tjänster av mikroföretag borde vara befriade frÃ¥n moms, för köparen har ingen nytta av momsavdrag.
Jag tror att det är bättre att göra det enklare för människor att arbeta legallt och inte svart. Det kunde ju i alla fall hjölpa minska arbetslösheten, tycker jag.