Ministern som inte vill prata politik
Förändringarna i A-kassan har lett till att en del medlemmar valt att straffa ut sig, varför flera a-kassor börjat resonera om ytterligare höjning av medlemsavgiften. De har ocksÃ¥ börjat kräva att staten ska ta ansvar för att kräva in pengarna, med motivet att den höjda egenfinansieringen skulle vara “en skatt” (DN, SvD, Ekot).
A-kassorna har naturligtvis fel. Medlemskapet i A-kassan är fortfarande frivilligt och administrationen sker, bland annat därför att fackförbunden vill det, i fackets regi. Fortfarande är det dessutom långt kvar till avgifterna täcker kostnaden för a-kassan, utan den subventioneras kraftigt över skattsedeln. Att då tala om något högre grad av egenfinansiering som en skatt faller ganska platt. Givetvis står det facken och a-kassorna fritt att tycka att staten ska ta ansvaret, men då bör man också bejaka de tankar regeringen haft på en offentlig, allmän och obligatorisk a-kassa, något man tidigare avvisat eftersom det bryter sambandet mellan a-kassan och medlemskapet i facket.
Det finns många argument varför regeringens politik är riktig ifråga om a-kassan. På sikt kommer en högre egenfinansiering att leda till större differentiering av avgifterna; de som söker sig till branscher med hög arbetslöshet får då vara beredda att bidra med mer pengar för tryggheten. Det kan också innebära en förbättrad dynamik på arbetsmarknaden, där människor söker sig till yrken med brist på arbetskraft och därmed lägre andel arbetslösa. Dessutom innebär egenfinansiering att intresset för förvaltningen ökar, både i att hålla efter överutnyttjande och att se till att administrationen fungerar effektivt.
Tyvärr väljer den ansvarige ministern Sven-Otto Littorin att inte ta debatten. Han vill inte ställa upp och intervjuas av ekot, utan hälsar genom sin pressekreterare att Alliansen redan före valet tydligt talade om att egenfinansieringen skulle höjas. Littorin begår därmed ett nytt dubbelfel:
- Genom att inte ställa upp och försvara politiken (trots goda argument) ger han bilden av att argumenten är svaga. Istället får kritikerna inom a-kassorna och facket sätta hela dagordningen.
- Dessutom hänvisar han bara till att Alliansen minsann bara genomför vad man sade före valet. Därmed får han en debatt om vad Alliansen sade eller inte sade före valet, istället för om innehållet i politiken och de (goda) skälen för de förändringar som genomförs.
De förändringar som genomförts har inte bara varit rimliga, utan kommer att bidra till en bättre fungerande arbetsmarknad. Men ska man någonsin få förståelse för det utanför Rosenbads dörrar, måste man också tala om varför man genomför reformer, inte bara tjurskalligt sticka huvudet i sanden.
Läs intressanta inlägg om: politik, a-kassan, facket, sven-otto littorin
Etiketter: alliansen, ansvar, facket, försvar, skatt, val, valetLiknande inlägg





Det var ett bra blogginlägg i denna fråga måste jag säga! Hoppas att den ansvarige ministern tar debatten framöver!
“där människor söker sig till yrken med brist pÃ¥ arbetskraft” Jag förstÃ¥r att det är pÃ¥ dessa premisser du hittat ditt arbete. Att människor har drömmar om sin egen framtid och viljan att faktiskt trivas med det dom gör, spelar väl mindre roll! Och kanske rent teoretiskt, är det sÃ¥ man ska se det. Men det är sÃ¥ mycket lättare att tycka när man inte är beroende av en fungerande välfärd./ knegar unge!
Kloka tankar Henrik. Jag har själv gång på gång kritiserat speciellt Totto Littorin för hans oförmåga att förklara varför regeringen gör förändringarna av a-kassan. Enligt min uppfattning är det en av anledningarna till regeringens kräftgång i opinionen.
Det duger inte bara att hänvisa till att man gör vad man lovade. Regeringen mÃ¥ste gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng förklara de bakomliggande samhällsproblemen man vill korrigera med den förda politiken. Hur rätt en politik än mÃ¥ vara sÃ¥ mÃ¥ste man klara av att förmedla sitt budskap. Och där har regeringen inte varit sÃ¥ framgÃ¥ngsrik…
Människor söker sig till de yrken de har talang och förutsättningar för att klara av. Det gÃ¥r inte att välja yrke enbart efter konjukntur utan du mÃ¥ste ju se till vad du klarar av! För nÃ¥gra Ã¥r sedan var det brist pÃ¥ lärare. Nu är det överskott. För nÃ¥gra Ã¥r sedan var det brist pÃ¥ vÃ¥rdpersonal. Nu är det överskott. Hur sjutton ska man veta vilken häst man ska satsa pÃ¥??? VI behöver ALLA yrkeskategorier över tid och vi kommer gÃ¥ miste om mÃ¥nga “stjärnor” om vi ska tvingas tänka sÃ¥ smalt som du föreskriver.
HÃ¥ller med Cleo. Det är intressant hur ni borgare framställer er själva som dem som värnar om individualism och egen vilja. Samtidigt sÃ¥ är det enligt alliansens jobbpolitik tydligen marknaden som ska styra individen och inte tvärt om. Var finns det dÃ¥ utrymme för det “liberala” och “fria” tänkandet för individen? Jag tror att alla skulle mÃ¥ och fungera bättre om vi blev stöttade inom det vi tror pÃ¥, känner oss hemma med och känner att vi kan bidra nÃ¥got till, därför att jag tror pÃ¥ individen. Individen fungerar bäst i ett SAMHÄLLE där man pÃ¥ bästa ätt kan leva ut vad man vill och är bra pÃ¥. Ett SAMHÄLLE fungerar bäst där individer trivs och har hittat sig själva. Nu gÃ¥r vi mer och mer mot ett samhälle där krafter tar över individens egna, och styr och skapar endast förvirring och oreda.