MÃ¥ste det finnas kommunala skolor?
Till och med den borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus, som är varma anhängare av fler friskolor, börjar få kalla fötter när det visar sig att en stadsdel kan bli helt utan kommunala skolor (DN, SvD). Bortsett från att det kan strida mot skollagen, är det verkligen, i sig, en skada om en stadsdel helt saknar en kommunal skola?
Möjligen är det ett problem om det, som i Stockholm, har blivit ett race för att dra nytta av skolpengen. Det är huvudsakligen aktiebolag som ansöker och utfallet kan bli att det tidigare kommunala skolmonopolet ersätts med ett slags privat skolmonopol. Det gynnar säkerligen varken kvaliteten eller mångfalden på gymnasieutbildningarna i stadsdelen. Det blir uppenbarligen också ett problem när skolan säljs i konflikt med många lärare, elever och föräldrar, som skett i Täby.
Men det finns många andra driftsformer, som kooperativ drivna av föräldrar eller personal. Från Alliansens sida har tidigare tankar på kommunala friskolor, dvs skolor som har kvar kommunen som huvudman, men i övrigt agerar som friskolor. I Stockholm verkar intresset emellertid ha varit svalt för att verkligen uppmuntra dessa andra driftsformer; konkurrensutsättningen i sig verkar ha varit viktigare än själva mångfalden.
Intresset för huvudmannaskapet tar lätt intresset från frågan om utbildningens innehåll. Det behöver knappast vara ett problem att ett område saknar kommunala skolor, förutsatt att det finns ett brett utbud av friskolor, med allmän inriktning, ungefär som de kommmunala skolorna. Problemet uppstår snarast när de specialiserade skolorna (religiösa friskolor, alternativ pedagogik, estetiska inriktningar osv) tränger undan allmänna skolor och därmed begränsar möjligheten för elever och föräldrar att verkligen göra ett fritt val. Kanske borde det diskuteras mer än den snävare frågan om huvudman?
Läs intressanta inlägg om: politik, utbildning, friskolor, stockholm
Etiketter: alliansen, konkurrens, skola, utbildning, valLiknande inlägg
Det viktiga med friskolereformen var att valfrihet och konkurrens infördes. Det är ingen större poäng med att ersätta en offentlig monopolist med en privat. (Om än att en privat monopolist inte nödvändigtvis är sämre än en offentlig.)
Valfriheten borde t.ex. teoretiskt ge att skolor med gott utbildningsinnehåll premieras. Om nu utbildningens innehåll är viktigt? Det är ett antagande man kanske kan ifrågasätta.
Svar fraga, men pa universiteten ser man inte med blida agon pa komunaliseringen… manga har fatt far sig att det var da det brakade at skogen. Vilket kanske delivs ocksa ar sant… men det ar nog svart att losa genom att igen forstatliga skolan…
En aspekt är ju att kommunaliseringen beslutades före, men genomfördes mitt under en lågkonjunktur när kommunerna ålades stora besparingar. Dessutom ändrades läroplanen under processens gång och det fanns ingen tydlig plan för implementeringen av kommunaliseringen i praktiken (utbildning av förtroendevalda t.ex.). Med många samtidiga påfrestningar är det inte underligt att det uppstod svårigheter. Fast frågan är om det bara låter sig lösas genom ett alexanderhugg där man återbördar alla skolor i statlig regi?