Strategi för att hantera Sd brådskar
Dagens opinionsmätning från Sifo är egentligen inte särskilt överraskande. Alliansen återhämtar ytterligare något av oppositionens försprång och Kd tar ett rejält kliv uppåt efter sitt riksting (DN, SvD). Det senare visar också på vikten av att Kd-ledningen orkade göra upp med fundamentalisterna i den egna organisationen. Även om väljare inte följer alla politiska turer, så är de känsliga för den allmänna politiska riktningen.
En oroande faktor är dock Sd:s framgångar. Förvisso når de inte upp till riksdagsspärren med 3,7 % och det är sannolikt att det “verkliga” stödet är lägre, eftersom det är ett större steg att verkligen rösta på partiet än säga att man ska göra det. Men det går inte att bortse från det kraftiga stöd partiet får i Skåne (framförallt runt Malmö) och Blekinge. Med drygt 11 % stöd i Malmö närmar man sig den gräns på 12 % där man får ett mandat i valkretsen även om stödet är lägre än 4 % i hela landet.
Det finns säkert flera skäl till att stödet är så stort, inte minst de, som det upplevs, orättvisa bördorna för flyktingmottagning och de politiska problem regionen dragits med när de etablerade partierna misslyckats med att finna en strategi för att handskas med populistiska partier. Icke desto mindre måste frågan tacklas.
En del i lösningen är de åtgärder Allians för Sverige lade fram i sitt valmanifest för förbättrad integration. Fler i jobb snabbare är den kanske viktigaste åtgärden. Ett omfattande paket från regeringen skulle vara en viktig signal om att man tar problemen på allvar.
Men politikens innehåll är bara en del av lösningen. Den andra, och minst lika viktiga, är att hantera de politiska frågorna. Företrädare för både regeringen och oppositionen har prövat såväl att debattera med Sd som att ignorera dem. LO har tänkt sig att man ska ifrågasätta dem utifrån deras syn på fackliga rättigheter. Än så länge har ingen strategi visat sig vara särskilt framgångsrik.
De nationella politiska företrädarna kan naturligtvis inte i längden undvika att ta debatten, men det måste ske utifrån att man försvarar gemensamma (”svenska”) värderingar om tolerans och olikhet, snarare än att fastna i tekniska diskussioner om kostnader. Men än viktigare är partiernas interna arbete för att klara debatten i regioner och kommuner, liksom i vardagen. Idag förefaller den förmågan vara begränsad. Lokala företrädare har varken kunskapen eller modet att ta debatten med väl pålästa sverigedemokrater som dessutom är aggressiva och ofta skickliga debattörer.
Det viktigaste instrumentet är säkerligen lite hederlig internutbildning både i debatteknik och politik hos alla partier. Ty något annat sätt än debatt finns inte för att mota Sverigedemokraterna inför nästa val.
Läs intressanta inlägg om: politik, sverigedemokraterna, opinionsmätningar, kristdemokraterna
Etiketter: alliansen, försvar, kommuner, Kristdemokraterna, opinionsmätningar, oppositionen, regioner, utbildning, valLiknande inlägg
Allt är egentligen medias fel. Så länge de höll tyst eller åtminstone bara skrev negativa artiklar om sd, så var deras opinions siffror låga. Jag vill hävda att det var tidningen Metro som släppte fördämningen när de på kort tid publicerade två neutrala artiklar om sd och sedan har en del andra börjat apa efter. Och förut på TV sa de alltid “det främlingsfientliga partiet sverigedemokraterna” Nu har ordet främlingsfientliga helt plötsligt tagits bort. Vem har bestämt det? Finns det sverigedemokrater på SVT, man bara undrar?
Är man främlingsfientlig om man han vill ha en striktare invandringspolitik? Då är ju alla våra grannländer främlingsfientliga. Av de 50000 som får asyl här varje år är mindre än 5% flyktingar (migrationsverket.se). På SVT finns det väl bara vpk:are och socialodemokrater. Snart vaknar den stora massan, ser fram emot 2010..
“Ty något annat sätt än debatt finns inte för att mota Sverigedemokraterna inför nästa val.”
Detta är jag fullkomligt övertygad om att Sverigedemokraterna törstar efter! Tänk att få bedriva politik lite mer på lika villkor. Att själva få tala om vad man har för politik i en öppen debatt, istället för att låta andra berätta vad man har för politik. Vad jag älskar dessa naiva sd-motståndare som inte har någon som helst verklighetsförankring. Varken i samhället eller hur man motarbetar sd. Lycka till! Diskutera åtgärder medan sd växer för varje undersökning med final i valet 2010!
Hej!
Skulle det inte kunna vara en vettig strategi att lyssna på vad folket vill i flykting/invandrarfrågorna? Det är väl folket som ni är satta att företräda? Varför ska det vara så konstigt att diskutera just dessa frågor?
Din analys att det “verkliga” stödet för SD är lägre än vad opinionsundersökningen anger är förmodligen felaktig. Många vågar bara sympatisera utåt med SD så länge som deras anonymitet garanteras, som vid allmänna val. Hur vet man att han eller hon som säger sig ringa från SIFO verkligen ringer därifrån? Lägg därutöver till “pragmatikerna”, dvs de som bara röstar på partier som med största säkerhet kommer in i riksdagen. Förra valet var det 2,9% som röstade på SD, fullt medvetna om att det i praktiken var en “bortkastad” röst. Vid nästa val kommer situationen att vara helt annorlunda, med val till EU-parlamentet bara ett år tidigare som “facit” när det gäller SD:s möjligheter att nå riksdagen.
Morgonens rubriker:
“Nya gripanden i släktfejden”
“Bil besköts från annan bil”
“Skottlossning på två platser i Skåne”
“Gangsterledaren firar sin frihet”
“Mordförsök på Smögenbryggan”
Och man förundras över att stödet till Sd ökat någon procentenhet? Hur ska den kunna förstås som inte vill förstå, som inte ser verkligheten?
Jag tror du har fel om SD:s väljarstöd, Henrik. Hittills har det varit precis tvärtom, SD får ett högre stöd i valen än i mätningarna.
Förra året fick 2,9 % i riksdagsvalet. Så höga siffror hade vi inte i en enda opionsmätning. Där pendlade vi mellan 1,1% och 2,5 %.
SD:s egentliga stöd är utan tvekan över 4 %.
Anledningen till att “strategierna” mot SD inte lyckats hittills är att de fokuserat sig kring just SD. Alla vet att SD är ett missnöjesparti och att det är väljarnas missnöje i några specifika frågor som utgör grund för deras framgång. Så länge alla måste sjunga med i kören att outbildade eritreaner och irakier är en “tillgång” i sverige så kommer folk att rösta på SD.
När jag kan gå runt en kväll i Rinkeby, Tensta eller något ghetto i södra sverige utan överhängande risk för att bli “huvudhoppad” så försvinner även väljarstödet för SD.
Det enda sättet att framgångsrikt bemöta sverigedemokraterna är genom att bemöta deras argument, varav det främsta är att en välfärdsstat av svensk modell inte går att kombinera med en relativt fri invandring.
Här har de etablerade partierna ett stort problem. Inte bara ett litet retoriskt problem. Inte ett problem med att nå ut med sitt budskap till väljarna. Inte att det är ett pedagogiskt problem med att förklara för väljarna varför Sverigedemokraterna har fel.
Problemet är större än så.
Det är nämligen så att Sverigedemokraterna har helt rätt i sin analys.
Det går inte att kombinera den europeiska välfärdsmodellen med en relativt fri invandring. Sverigedemokraterna är det enda politiska partiet som inte vare sig hycklar eller gömmer huvudet i sanden på den punkten.
Antingen fortsätter de att krama den kollektivistiska välfärdspolitiken - och tvingas köpa Sverigedemokraternas lösning på invandringsproblematiken.
Eller så bestämmer man sig för att motarbeta Sverigedemokraterna med den andra hållbara lösningen på dilemmat - även fast det innebär att man måste överge nuvarande kollektivistiska välfärdsmodell.
Det finns ingen mellanväg, det finns ingen hållbar politik som i längden innebär att vi kan kombinera den svenska välfärdsmodellen med en relativt fri invandringspolitik. Den som påstår det och försöker hitta pseudoargument för detta kommer gradvis att undergräva sitt förtroende och spelar därmed Sverigedemokraterna rätt i händerna. Väljarna är beredda att syna bluffen och inget parti i riksdagen har tillräckligt bra kort på hand för att kunna möta Sverigedemokraternas hand.
Om man tar debatten med Sd så ökar deras popularitet, om man inte tar debatten med dem så ökar deras popularitet…………visst är det fantastiskt. Sitt du och fundera på “åtgärder” och hur Sd skall “hanteras”. Själv ser jag fram emot valet 2010. Du får nog vänja dig vid tanken på att Sd sitter med i riksdagen då.
Hej !
Första gången jag skriver på en blogg. Anledningen är den att jag måste få säga min erfarenhet om detta. Jag har full förståelse för att SD går framåt. Det politiska etablissemanget har en gyllene medelväg att gå och följer man inte den så får man löpa gatlopp. Våra företrädare vet säkerligen detta men ingen vill hoppa först ur skyttegraven med risk för att bli skjuten. Så länge det är så kommer inte det etablerade partierna att kunna lösa detta “problem”. Med problem menar jag de problem som invandringen åsamkat Sverige, bl.a. ekonomiskt.
En annan intressant sak är stödet för folkpartiet. I förrförra valet fick de höga siffror p.g.a. det larviga språktestet för invandrare. Detta sågs av väljarna som ett sätt att nu gör man något åt problemet eller åtminstone börjar göra något. Till nästa val har man inte utvecklat något mer avseende invvandringsfrågan utan tror att väljarstödet försvann p.g.a. dataskandalen. Jag tror inte dataskandalen hade speciellt mycket med folkpartiets ras att göra.
Jag arbetar som polis sedan länge i stockholms västra förorter (Rinkeby, Tensta, m.m.) och jag FÖRSTÅR varför väljarna tröttnar på den politik som förts i 15 år eller mer. Om politikerna kunde åka ut anonymt till dessa förorter och se på eländet annars än bara vid val med ett stort massmedialt följe.
Jag skulle aldrig våga gå själv där på kvällen då jag är ljus i hyn med blont hårsvall - risken för att bli rånad och misshandlad är stor. Man behöver ordningsvakt på socialkontoret !!! I övrigt knivskärs, skjuts, rånas, bränns det på löpande band.
Av de gripna vi har så uppskattar jag siffran till 80 % med utländskt påbrå. Lägg därtill då att hela distriktet kanske har 70 % svenskar. Hade vi inte denna extrema “importerade” belastning så skulle polisen kunna ge folk den service de betalar för via skatten.
Så Sverigedemokraterna har rätt i sin analys. Välfärd och extremt hög invandring går inte ihop. Jag hoppas de kommer in i riksdagen nästa gång. Till sist…skulle SD vara främlingsfientliga? Gå in på deras hemsida och hitta något främlingsfientligt. Jag hittar då inget. Denna bild av SD är massmediaproducerad för att manipulera befolkningen - inget annat.
/Mange
Sverige befinner sig i en exempellös högkonjunktur. Ändå låter den ekonomiska debatten som den gjorde under 90-talets krisår, det är vård, omsorg och skola som går på knäna, det är brist på pengar överallt, trygghetssystemen urholkas mer och mer och klyftorna och segregationen ökar.
Både borgerlig och socialdemokratisk politik går i samma riktning om än i lite olika snabb takt, det är en politik för 2/3-samhället där man kittlar medelsvennson med större köpkraft för konsumtion men inte törs genomföra några verkliga reformer. Var är den fria tandvården? Var är en lägsta folkpension på 15.000 kr/mån? Var är löneökningarna på 20-30% som behövs inom vård och omsorg för att göra den trygghet vi alla påstår är det viktigaste i samhället också blir högstatusjobb?
Det borde finnas utrymme för enorma skatteuttag inom ex-vis exportindustrin och utrymme för enorma reformer av klassisk svensk socialdemokratisk 50- och 60-talsmodell. I stället känns högkonjunkturen för halva Sverige som status quo eller som lågkonjunktur.
Politik i Sverige blir alltmer en fråga för proffs som odlas fram genom ungdomsförbunden, fackföreningarna eller näringslivet. Den genomsnittlige svensken lever hela sitt liv utan att i praktiken ha varit delaktig i ett enda konkret politiskt beslut i Sverige. Man lever med det faktum att all makt utgår från eliten snarare än från folket som det står i grundlagen. 7 v 10 svenskar vill folkomrösta om det nya EU-fördraget. 7 av 10 ansvariga politiker avvisar detta och vill bestämma själva för att man anser att folket tycker fel eller inte begriper.
Det är i det perspektivet synen på invandring och integration ska ses och stödet för sverigedemokraterna måste analyseras. Många människor känner sig allmänt politiskt maktlösa och ovanpå detta driver ansvariga politiker en på ytan generös men under ytan ansvarslös invandringspolitik som man själv inte behöver leva med konsekvenserna av. Problemen skyfflar man i stället över på det lokala planet i områden som redan tidigare haft låg status och varit problemtyngda. Där har infödda svenskar under några decennier fått se sin närmiljö förvandlas till en somalisk koloni, till ett etniskt ghetto, till en avsjälpningsplats för samhällets svarte petter.
Här bor inga beslutande politiker, hit åker de inte ens om de kan undvika det utom under nån pressbevakad valturné då de som Göran Persson kan säga inför rullande kamera att “visst kan jag tänka mig att bo här för här finns så mycket fina människor” men sedan utnyttjar man förstås sina kontakter och skaffar sig en fin våning mitt i Stockholms innerstad.
Och detta gör inte Persson för att han är sosse, det gör han för att han tillhör den politiska eliten, den svenska nomenklaturan. På den borgerliga sidan ser det likadant ut. I borgerligt styrda kommuner med hög social status och hög andel höginkomsttagare vägrar man ta emot några invandare, där är man helt införstådd och överens med sveridgedmokraternas syn på invandring och integration - vilket väl om inte annat Uppdrag Gransknings Janne Josefsson med all önskvärd tydlighet visade inför förförra valet med sin valstugeundersökning. På riksnivå står samma partiers politiker vid rikets gränser och vinkar lika varmt välkomnande som alla andra. Det enda parti som vågar sticka ut lite är folkpartiet som åtminstone delvis vågar ställa krav på svenska språkkunskaper och synlig göra hedersvåldet och kvinnorförtrycket inom vissa invandrargrupper.
Snart kommer det att brinna i de svenska miljonprogramsförorterna som i de franska. Snart kommer de första terrordåden i en svensk storstad. Snart kommer en allvarlig epidemi av multiresistent TBC. Snart har de kriminella gängen som rekryterar främst bland invandrargrupperna tagit över hela geografiska områden. Snart kommer det på amerikanskt vis att byggas murar runt de fina områdena med patrullering av privata vaktbolag. Snart sover medelklassen med en revolver i nattygsbordslådan, och snart kommer den infödda svenska tredjedel som inte får plats på den fina sidan i detta totlsegregerade Sverige att rösta på sverigedemokraterna.
Snart finns ingen stigmatisering kvar som hindrar anständigt folk att rösta på sd, snart har partiet rekryterat så mycket allmänpolitiskt kopmpetent folk och vuxit i kläderna så att fler törs anförtro dem styret av landet mer allmänt än endast i integrationsfrågor. Snart är sd:s amatör och extremprägel borta. Allt detta är bara konsekvenser av de etablerade politiska partiernas svek mot stora väljargrupper. I grund och botten är det bara demokrati. Folk söker representation där de känner att de verkligen blir representerade, för allt fler är det sd som ger dem den känslan. Att avfärda det som ytligt missnöje är föraktfull retorik von oben mot Sveriges medborgare.
Mycket bra skrivet Mats! Finns inget att tillägga.
/Peter
Mats, du har fått allt på pränt. Jag hoppas verkligen att du arbetar som politiker, allt annat vore slöseri.
/Mange
Mycket bra kommentarer av MN, Mange och Mats Dagerlind.
Tycker alla borde ägna en timme av sitt liv till att läsa texten på
http://www.exitsverige.blogspot.com/
Om du blir sjuk så räcker det inte att behandla symptomen, man måste också ställa en korrekt diagnos.
Stödet för Sd är symptomen på ett större problem, när man satsar allt på att bekämpa Sd kan man tillfälligt lindra symptomen men den riktiga sjukdomsorsaken kvarstår.
Men som sagt, ingen vågar säga att kejsaren är naken.
Komisk kommentar från Håkan:
Så länge de höll tyst eller åtminstone bara skrev negativa artiklar om sd, så var deras opinions siffror låga. Jag vill hävda att det var tidningen Metro som släppte fördämningen när de på kort tid publicerade två neutrala artiklar om sd…
Vad hände med media skulle vara opartiska? Nej, sådant tänker inte Håkan på. Här ska man skriva negativa artiklar och inte “neutrala”, för om man är neutral så gynnar det SD. Oj, vad säger detta om dig Håkan? Om man är neutral så kommer sanningen fram och då går SD fram. ANnars måste media ljuga. En stat där media bedriver politik är ingen demokratisk stat.
Sedan en kommentar till författaren. Du skriver att
Förvisso når de inte upp till riksdagsspärren med 3,7 % och det är sannolikt att det “verkliga” stödet är lägre, eftersom det är ett större steg att verkligen rösta på partiet än säga att man ska…
Jag vet inte om du följt politiken de senaste 12 åren, men fakta är att stödet alltid varit avsevärt lägre i opinionsundersökningarna än vad Sd sedan fick i val. Ett par år innan 2006 val låg sd på ca 1%, strax innan valet 2006 sa opinionsmätningarna att sd skulle få ca 2%. Istället blev det nästan 3%, avsevärt mkt högre än det mätningarna visade åren innan. Har sd nu 3,7% kan man kallt räkna med att de ligger på 4.5+.
mvh
Ted
En sak som alla dessa vetenskapare bortser från är att SD går framåt just på orter där det inte i sig bor många invandrare men där det finns många invandrartäta områden i deras närhet. Om du studerar hur det gick för Sd i Skåne så ska du se att den kommun där partiet inte lyckades ta sig in i kommunfullmäktige är Vellinge. Vellinge är en rik skånekommun med en mycket homogen befolkningssammansättning och präglas av en total politisk dominans av moderaterna.
Partiet har haft egen majoritet i kommunen så länge jag kan minnas och där har man prompt vägrat att skriva under några flyktingavtal med staten. Sedan så talar man om att skåningarna skulle skilja ut sig från norrlänningarna i sina attityder till invandring. Men hur kan man bortse från att antalet invandrare i Malmö är så pass mycket högre än det är i exempelvis Luleå.
Man försöker få det till en fråga om en speciell skånsk mentalitet. Det är inte frågan om en skånsk mentalitet. Det är samma mentalitet som råder överallt. Det är bara det att i skåne bor det så mycket fler invandrare än i de norrlandslän där sverigedemokraterna inte får fäste. De norrländska kommuner där sd inte får något stöd präglas alla av att det knappt finns en invandrad person boende där!
Hur tror du att reaktionen skulle bli om rika kommuner som Lidingö, Täby och Vellinge skulle låta bygga billiga hyresrätter och ta emot en stor andel invandrare? Jag är helt övertygad om att det skulle leda till motstånd. Det dessa kommuner gör är att framgångsrikt skydda sitt grannskap. Alla vet varför det är så. I varje större svensk stad finns det områden som blir invandrartäta. Kolla bostadsanonnserna och du ska se något mycket intressant.
Prisnivåerna på radhus och bostadsrätter ligger substansiellt lägre i dessa områden än annorstädes. En tydlig indikation om att svensken i allmänhet är beredd att betala hundtratusentals kronor för att bo i ett etniskt homogent område.
De svenskar som kan (har ekonomi därtill) flyttar ifrån alla områden som är invandrartäta. Alla talar så tyst om detta! Men så är det. Den svenska medelklassen avlägsnar sig från invandrarna mer eller mindre medvetet för att leva i trevliga små reservat med människor med samma bakgrund, värderingar och socioekonomisk status. Om du besöker Lidingö så kan du ju konstatera att det ett ytterst vitt område. Men får Sd något stöd där? Nej!
Personer som röstar på Sd är jag övertygad om är personer som ser sitt grannskap förändras och inte har någon möjlighet ekonomiskt att liksom de mer besuttna bryta upp och flytta. Man tassar hela tiden runt detta. Men bostadsanonnserna i tidningen ljuger inte och vad människor gör talar sitt tydliga språk.
Sedan att de personer som flyttar till vita medelklassreservat ger läpparnas bekännelse till den förda invandringspolitiken tycker jag bara klingar falskt. Det är ingenting annat än människor som leker charader och vill vara “goda” samhällsmedborgare. Men i grund och botten är de flesta av oss inte ett dugg bättre än de som röstar på sverigedemokraterna. Det är bara det att ingen vill se sig själv i dessa människor utan distansierar sig från dem.
Oj, det väckte mycket reaktioner. Några snabba nedslag:
@Johnny: Nej, jag tycker inte man ska ta någon debatt i sak med Sd. Det är, som du själv konstaterar, förödande. Däremot vinner man inte heller något på att låta dem stigmatiseras genom att vara outsiders. Inte minst bör man exponera den totala bristen på politiskt ansvarstagande, vilket jag skrivit om tidigare.
@Mange: Det finns många områden jag skulle hålla mig borta från också på kvällarna. Jag har emellertid två synpunkter på ditt resonemang: (1) Brottsligheten är förvisso högre bland människor med invandrarbakgrund, men frågan måste ställas vad som är orsak och vad som är verkan - är det att de är invandrare som är problemet, eller är det den svenska oförmågan att se till att människor har egen försörjning? och (2) Även om invandrare är överrepresenterade i statistiken, så är det viktigt att se proportionerna:
Enligt SCB:s skrift Beskrivning av Sveriges befolkning 2005 så har drygt 16 % av invånarna två föräldrar födda utomlands (både de som själva är födda utomlands och i Sverige). Jämför vi detta med BRÅ:s analys Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (från samma år), så framgår att denna grupp står för 21 % av de anmälda brotten. Det är en 50 % överrepresentation, förvisso mycket och oroväckande, men långt ifrån de bilder som målas upp, också av dig.
Det förhindrar inte att det förmodligen finns lokala och väldigt farliga avvikelser, som du beskriver. Det finns säkerligen en mängd mer eller mindre kloka förslag för att bryta denna trend, som arbete mot gängbildningar, krafttag mot ungdomsbrottslighet och så vidare.
@Mats: I ett avseende håller jag med dig; det är oroväckande att det politiska deltagandet är så litet. Men i övrigt så är det en enkel bild du målar upp - politiker är elaka som inte delar ut välfärden till folket. Den modell du förordar har delvis prövats i Sverige, under uppbyggnaden av den starka staten; välfärden har eldats på genom skatteökningar kombinerat med ofinansierade utgifter, vilket lett till att Sverige halkat efter i välståndsligan. Den oansvariga politik som bedrevs under 70- och 80-talen (även av borgerliga politiker) är en direkt orsak till haltande välstånd idag. Men att upprepa misstagen är som att kissa i byxorna - det kanske är skönt för stunden, men det blir kallt och kladdigt efteråt.
@Erik: du har marknadsfört den boken tidigare på min blogg. Det är fortfarande, av samma skäl som sist, ingen bok (eller webbversion) jag tänker lägga på läslistan. Författarna är välkända och knappast för kvaliteten på deras akademiska forskning.
@Ted: Jo, jag kan nog sägas ha följt politiken under de senaste 12 åren… Och visst har Sd emellanåt överraskat, men det har varit från en outsiderposition. Med debatten det senaste året är jag fast övertygad om att det är lättare att “proteströsta” i en opinionsmätning än i ett verkligt val. Att vallokalsundersökningar däremot lätt visar fel är en helt annan sak; det har visat sig i undersökningar att människor lätt blir politiskt korrekta när de svarar till en fysisk person framför dem.
“De nationella politiska företrädarna kan naturligtvis inte i längden undvika att ta debatten, men det måste ske utifrån att man försvarar gemensamma (”svenska”) värderingar om tolerans och olikhet, snarare än att fastna i tekniska diskussioner om kostnader.”
Vad menar du är “svenska” värderingar? Antyder du att (sd) skulle sakna dylika? På vilket sätt skulle opposition mot multikulturalism och nuvarande asylimmigration vara osvenskt? Är det möjligt att utesluta en betydande del av valmaskåren genom att ifrågasätta deras “svenskhet” och därmed kultur och etnicitet? Krävs det plötsligt att man skall godkänna nuvarande immigrationspolitik för att få vara svensk? Vad ger dig rätten att monopolisera “svenskhet” och varför jämställer du denna med en immigrationspolitik som inte har mycket mer än 30-40 år på nacken?
Visst är det så. I finare områden är det inte lika angeläget att rösta på sd så att man behöver kliva över den där gränsen och rösta på ett parti som inte är riktigt rumsrent. Man har ju där redan en fungerande politik bland de etablerade partierna på kommunnivå som effektivt håller invandrarna borta.
På riksplanet är man medveten om detta och röster har höjts bl a inom folkpartiet för att man ska ställa de här kommunerna mot väggen och få dem att ta sin del av ansvaret för invandring och ingegration. Om pressen ökar kommer klyftan mellan riksplan och kommunalplan att tydliggöras och partipiskan kommer att vina över kommunpolitikerna i de etablerade partierna. Vissa kommer då att rätta in sig men många kommer under hot om massinvandring till kommunen att hoppa av till sd. Vi har redan sett ett flertal sådana avhopp men vi kommer att få se betydligt fler.
Nu vet man ju inte hur tuff denna rikskraft om rättvist ansvar mellan kommunerna för integrationen kommer att bli. Det är sannolikt delvis ett spel för gallerierna för att möta en opinion man inte längre kan ignorera helt. I praktiken vill ju inte rikspolitikerna som tillhör en elit i samhället få in 15 somalier i sina barns idylliska skolklass där ute i den fina förorten utan tycker att det är rätt bra att man kan dumpa dem i lågstatusområdena. Dess politiker vill inte heller gärna att Denho Acars OG och andra kriminella gäng ska få fäste i den egna pittoreska närmiljön. Så gissningsvis blir talet om solidariskt ansvar en läpparnas bekännelse, konkreta motioner kommer att lysa med sin frånvaro.
Med tiden kommer det dock inte att hålla att sopa skiten under mattan. De etablerade partierna har på sikt att välja mellan att anpassa sig till svenskens mer integrationskritiska hållning eller leva med ett parti som sd i riksdagen i storleksordningen 20-25% så som det är i de flesta andra länder.
Henrik: Man behöver inte göra om de misstag (i den mån det gjordes sådana) under 70- och 80-talen. Men det jag pekar på är om tillväxt och högkonjunktur ska tas ut i ökad köpkraft för privat konsumtion. Visst är det kul att kunna köpa mer kläder och större platt-TV så länge man har jobb och är frisk men vore det inte bättre att satsa på att få vård, omsorg, skola/utbildning, forskning och trygghet? Det är ju sådant de flesta vill ha och förväntar sig ska fungera när de behöver det men inte har klart för sig vad det kostar = kanske lite mindre i plåboken att köpa prylar för.
Vad som är så förenklat med min bild av hur de etablerade partierna sviker stora samhällsgrupper genom att inte ta ansvar för den invandrings- och integrationspolitik man för - det inser jag heller inte riktigt.
Henrik:
Som allmänborgerlig väljare, som aldrig röstat på sd, skulle jag vilja säga att ni borgerliga förtjänar att få sd på halsen. Det är skamligt och provocerande att ni för samma radikalvänsterpolitik på invandringsområdet som s, v och mp. Eftersom Sverige tar emot mångdubbelt fler invandrare/flyktingar per capita än andra europeiska länder, så borde ju dessa länder överösas av samma smutskastning som sd. Hur kommer det sig att så inte sker?
Mats Dagerlind:
”Det borde finnas utrymme för enorma skatteuttag inom ex-vis exportindustrin och utrymme för enorma reformer av klassisk svensk socialdemokratisk 50- och 60-talsmodell.”
Du vill tillbaka till “det galna kvartsseklet” alltså. Det du talar om är att hälla grus i det maskineri som hjälper till att skapa högkonjunktur, och var det som sänkte Sverige under 70- och 80-talen.
“En oroande faktor är dock Sd:s framgångar. Förvisso når de inte upp till riksdagsspärren med 3,7 % och det är sannolikt att det “verkliga” stödet är lägre, eftersom det är ett större steg att verkligen rösta på partiet än säga att man ska göra det.”
Hmm. Jag vet inte det faktiskt. Sören Holmberg har ju i några uttalanden sagt att opinionsundersökningarna underskattar SD eftersom många drar sig för att uppge att de avser rösta på partiet i telefonintervjuer. En annan viktig faktor är att partiet nu ligger så högt i opinionsundersökningar att många som inte lagt sin röst på partiet tidigare för att det vore att kasta bort den nu vågar göra det. Det är också oroande att se vilket starkt regionalt stöd partiet har i skånetrakterna. Är själv norrlänning och här finns inte partiet representerat nästan någonstans. Någon partiaktivism och organisation finns inte heller på plats. Om SD lyckas organisera sig lika väl över allt i landet som i sina nuvarande “strong holds” så då tror jag att en riksdagsplats är klappad och klar.
Jens, vad som sänkte Sverige under 70-talet var den borgerliga regeringens försök att under ledning av Nils G Åsling hålla en svensk industri under armarna med enorma bidrag. Det som sänkte Sverige på 80-talet var kanske främst avregleringen av kreditmarknaden och bankkrisen som följde i dess spår. Den får borgare och sossar ta på sig delat ansvar för.
Jag talar inte heller om ofinansierade reformer och välstånd för lånade pengar (statsskulden bär för övrigt de borgerliga regeringarna nästan ensamma ansvaret för). Jag talar om att pengarna under en högkonjunktur i högre grad borde rulla åt det håll som ger utrymme för ökad välfärd genom finansierade reformer som t ex gratis tandvård och anständiga pensioner i stället för skattesänkningar till privat lyxkonsumtion. Fördelningspolitiskt hamnar också alltför mycket av det välstånd som genereras under högkonjunkturen i alltför få fickor även om den genomsnittlige svensken som sagt får lite mer att konsumera för. För en stor grupp i samhället är det dock lika bistra tider som under den värsta lågkonjunktur, ja med flera av den borgerliga regeringens arbetslinjeförändringar har många det faktiskt påtagligt sämre idag än under den senaste lågkonjunkturen som var en av Sveriges värsta. Det förefaller sammantaget inte rimligt. En anständig fördelningspolitik kan jag inte förstå skulle utgöra något “grus i maskinen”, den rubbar inte de ekonomiska grundvalarna, det är just bara en fråga om hur det välstånd som maskinen genererar ska fördelas.
Exempelvis skulle vi kunna använda detta välstånd till att riva de nödbostäder som miljonprogramsområdena utgör och bygga nya småskaliga bostadsområden som inte kan förvandlas till stora sammanhängande socialt belastade lågstatusområden där etniskt och religiöst tveksamma subkulturer och nykriminella nätverk kan finna grogrund och fristad.
Så länge SD är ett tillåtet parti och så länge deras budskap lockar väljare så lär ni få dras med dem. De s.k. etablerade partierna kanske skulle fundera över varför SD har kommit till och varför deras budskap ter sig mer tilltalande.
Ni kan ju alltid sätta era förhoppningar till AFA och andra vänster-fascistiska organisationer. Knytnävsargument har ju en viss effekt.
SKribenten verkar inte ha förstått någonting, utan maler utan reflektion partiledningens mantra. Vad han och etablerade politiker inte förstått, men som uppenbarligen alltfler svenskar iner att det finns en koppling mellan antalet invandrande och sannolikheten för lyckosam integration. Så ner med antalet invandrare, det är det frågan handlar om.
Jens (och Gary), det är svårt att se på vilket sätt det skulle vara “radikalvänster” att argumentera för en generös flyktings- och invandringspolitik. Mig veterligt är det ett gammalt liberalt krav och jag har aldrig utgett mig för att vara något annat än liberal.
Ni, liksom många andra, argumenterar mot en misslyckad politik. Det är inga problem i att instämma i; den förda politiken har resulterat i ett permanent utanförskap och stora kostnader. Men det är inte samma sak som att invandring i sig är ett problem. Tvärtom; om man för en politik som skapar förutsättningar för jobb och företagande är invandring av unga och driftiga individer en enorm konkurrensfördel.
De flesta invandringskritiker begår samma typ av misstag som vänster- och miljöpartister gör när de argumenterar för att man måste dela på jobben genom kortare arbetstid; man utgår från att det finns en viss mängd arbete och att varje timme som en invandrare arbetar “tas” från en svensks möjligheter till arbete. Det borde vara en självklarhet för borgerliga väljare att ekonomin inte är ett nollsummespel, utan växer och kan sysselsätta allt fler om förutsättningarna är goda.
Angrip gärna det underliggande problemet; att den förda politiken passiviserat såväl infödda svenskar som invandrare och att incitamenten för arbete varit alltför svaga, men lasta dem som är ansvariga för politiken för haveriet, inte dem som drabbats av det.
Mats, Ökar man skatteuttaged enormt från exportindustrin så kommer industrin exportera sig själv till ett land med mer rimliga nivåer. Hejdå högkonjunktur.
De allmänna förutsättningarna för invandrargrupperna i Sverige att göra sig gällande på den svenska arbetsmarknaden är markant sämre än de som råder för majoritetssamhället. Skolorna i de invandrartäta förorterna håller inte tillnärmelsevis samma kvalité som i burgna medelklassförorter. Detta reproducerar det sociala utanförskapet. Orsaken är att det är i praktiken omöjligt att upprätthålla kvalité i skolan i klasser med en mycket heterogen elevsammansättning och där barnen lever under pressade ekonomiska förhållanden. Skulle du vilja placera dina barn i en skola lokaliserad i ett av Sveriges etniska ghetton? Nej, jag trodde inte det. Att göra sig gällande på arbetsmarknaden i Sverige idag kräver att man har allt högre kvalifikationer. Medvetet har vi i detta land verkat för att slå ut lågproduktiv produktion till förmån för utveckling och högre reallöner. Den som saknar de nödvändiga verktygen att hävda sig på denna arbetsmarknad hamnar i ett utanförskap. Hur vill du nu reformera denna arbetsmarknad egentligen?
Är det fler lågkvalificerade tjänster och lägre reallöner vi ska ha i landet? Är detta medicinen som du ordinerar för att lösa de problem invandringspolitiken har orsakat. Jag tycker att denna lösning är rent åt helvete. Nej, det vi behöver är en åstramning av den förda migrationspolitiken och på det ett lågsiktigt arbete för att åstadkomma ett rejält lyft för invandrargrupperna som nu befinner sig i utanförskap. Detta kommer att ta många decennier. Tro inget annat. Men det är vägen framåt. Inte att vi skapar ett etniskt låglöneproletariat. För gör vi det så kommer motsättningara i samhället att bestå. Något måste göras åt detta. Och det måste göras nu.
SD’s argument har man hort talas om. Jag har daremot aldrig hort ett enda genomtankt argument for den andra sidan, for massinvandringen. Det forekommer skallsord, rasist, nassar osv. det ar ju ingen debatt, snarare barnsligt sandlade gnall som kommer ifran media artiklar och de “professionella” vanster debattorerna. En annan metod ar bloggaren Jinge’s; han tar bort alla kommentarer som inte stoder hans. Jag har aldrig hort ett logiskt argument varfor vi ska ha en massinvandring av hundratusentals mest muslimer till Sverige som ar bidragsberoende och har en oerhort hog kriminalitet. Finns det nagon som kan motiverade den politiken som Sverige har fort? Vad ar fordelen med attt ta emot alla dessa manniskor som bara behover saja att dom ar “flyktingar”? Att de sen aker hem pa semester till landet dom flydde ifran vacker tydligen inte ens ett ogonbryn hos vara “begavade” politiker och tjansteman.
Mikael: Så makten över fördleningen av Sveriges välfärd ska dikteras med ultimatum från de stora exportföretagen? Det är inte demokrati som jag ser det och den typen av utpressning kan mötas med regleringar, t ex genom att de som arbetar på företagen och drabbas av en flytt får avgöra om företaget ska ha rätt att flytta eller inte, genom att företag över en viss storlek och med ett avgörande inflytande på Sveriges ekonomi underställs viss demokratisk insyn och inflytande. Nu kommer du säkert att skrika om planhushållning men det är det ju inte fråga om ifall du tänker efter. Det är i stället ett uttryck för att all form av maktkoncentration bortom demokratiskt inflytande underminerar det demokratiska samhället.
Henrik: Det är snarare du som argumenterar utifrån en felaktig föreställning, nämligen den att sverigedemokrater är allmänt invandringsfientliga. Visst kan det finnas någon enstaka rasbiolog kvar i sd:s valmanskår men det stora flertalet sverigedemokrater och andra integrationskritiker har inte den uppfattningen. Sverige har en lång tradition av kontrollerad och för landet nyttig invandring och det bör vi fortsätta med.
Det vi inte kan göra är dock att agera världsfristad åt ett allt större antal invandrare från länder som aldrig kommer att bidra till det svenska samhället och vad värre är, inte ens har amitionen att integrera sig i det svenska samhället. Det är de invandrare som inga företag vill anställa, det är de invandrare som vill fortsätta upprätthålla sina religiöst fundemtalistiska och patriarkala klanstrukturer, de som vill isolera sig i Sverige i subkkulturella geografiska områden och förbjuder sina unga att blanda sig med infödda svenskar eller att anamma deras svenska värderingar.
Det är för dessa invandrare vi nu måste stänga gränserna helt och koncentrera oss på att assimliera de som redan är här, redan det är en nästan övermäktig uppgift som kommer att ta ett eller flera decennier. Att samtidigt fylla på med en strid ström nya sådana invandrare i andra änden kommer att leda till ren katastrof och sammanbrott för det svenska välfärdssamhället.
Vi kan inte lösa problemen med krig, svält, diktatur och förtryck i lågutvecklade länder genom att ta hit alla som lever under dessa förhållanden. Det finns heller inga skäl att förmoda att de som har resurser att ta sig hit skulle vara de som har det värst i dessa länder. Vad vi i stället bör göra är att satsa aktivt på bistånd och utrikespolitik och ska vi ta hit flyktingar ska vi i så fall själva åka ned till flyktinglägren i tredje världen och hämta de mest utsatta.
När det sedan gäller arbetstidsförkortning så är det förstås inte så att det finns ett viss mängd arbete ristad i sten som behöver utföras i det långa perspektivet, men i det korta kan vi ändå se att tekniken rationaliserar bort många jobb och att vinsten för denna rationalisering hamnar hos dem som rationaliserar bort jobben och inte hos dem som blir bortrationaliserade. Därför kan arbetstidsförkortning och dela på jobben vara en god idé ändå. Och ser vi bakåt i historien så har vi ju successivt gått mot kortare arbetstider i takt med att teknikens landvinningar medgett att basproduktionen kunnat utföras effektivare med mindre manuell arbetsinsats och i takt med att det demokratiska samhället krävt drägliga arbetsliv åt alla.
Det finns ju inget som säger att vi nu har nått målet. Llika lite som det finns en viss mängd arbete ristad i sten finns det en kortaste arbetsdag på 8 timmar ristad i sten. Jag har talat om reformer tidigare och en sådan reform kan vara att låta föräldrar arbeta mindre och spendera mer tid med sina barn. Likaså kan vi låta fler som inte vill arbeta så mycket arbeta mindre och de som inte platsar på arbetsmarknaden kan vi låta få slippa arbeta helt och hållet i stället för att spendera resurser och pengar på att fruktlöst försöka få ut dem på arbetsmarknaden. Det skulle sannolikt bli billigare och frigöra arbetstillfällen för många som faktiskt vill arbeta men idag lever på bidrag.
Låt mig småle
“hantera Sd”, vad är det för larv. Hårdförda svenska arbetare lyssnar inte på snuttefilts demagoger. Sverigedemokraterna fyller ett enormt behov hos svenskarna, att änterligen bli tagna på allvar, att änterligen få ett slut på denna massinvasion av all världens fattiga. Ingen arbetara ställer upp på detta vansinne längre. Basta !
Ta bort riksdagsspärren. Då får vi slut på detta politikervälde och folket får bestämma. Inte roligt för Henrik & co men desto roligare för oss svenskar.
Låt mig se,
Mats Dagerlind kanske argumenterar mer vältaligt än de flesta kommentarer, men argumentet går ändå lätt att sammanfatta: Med minskad invandring och ansvarstagande politiker kan vi återupprätta välfärdssamhället, arbeta mindre och ta bättre hand om våra gamla.
Inte för att jag vill kallla det en vacker tanke, men det är åtminstone en tanke. Men likväl är den tämligen naiv - den bygger på att Sverige är en isolerad ö, där företagen är lojala med statsintresset och där det inte existerar internationell konkurrens. Sorry, Mats och övriga, men verkligheten är sådan att landet utopia inte låter sig byggas på det sättet. Visst står det svenska politiker fritt att höja skatterna och styra ekonomin. Problemet är bara, som sagts, att få av de företag som idag finansierar välfärden skulle finna sig i det och stanna kvar.
Sidan som signaturen Robban hänvisar till argumenterar likartat - bara vi inte tog mot invandrare skulle vi har mer resurser till polisen, skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Men insikten om att Sverige måste vara ekonomiskt konkurrenskraftigt uteblir helt.
Det är också ett enkelt skäl för varför det inte är helt fel att det kommer fler människor till Sverige; de som får uppehållstillstånd tenderar att vara yngre och ha fler yrkesverksamma år framför sig. Det är ett sätt att hantera den “demografiska explosionen” som annars är ett orosmoment för de flesta högt utvecklade ekonomier. Någon jäkel måste jobba ihop till våra föräldrars och våra egna pensioner.
Därför är det relevant att angripa misslyckandena - bidragssamhället och alla regler som förhindrar människor att jobba. Men med tanke på Sd:s demografiska bas kanske inte allmän kamp mot bidragssamhället är något som lockar?
Henrik, du för fram argument som vi alla har hört upprepas om och om igen. Men du ska inte försöka inbilla oss att alla som invandrar till Sverige utan problem etablerar sig på arbetsmarknaden och blir en naturlig del av det svenska majoritetssamhället. Vad är det som får dig att tro att detta ska ske så problemfritt i framtiden när erfarenheteterna vi har talar emot detta?
Du har inte heller gett några som helst svar på hur det extrema utanförskapet i de invandrartäta förorterna ska åtgärdas. Hur ska du och Centerpartiet lyckas få upp sysslsättningen i dessa utanförskapsområden? Hur har du tänkt att skolan ska kunna tillförsäkra de som går i dessa utanförskapsområdens skolor ges samma förutsättningar att hävda sig på arbetsmarknaden som barn uppvuxna i Täby eller Piteå? Ingen mer genomtänkt kritiker av svensk invandringspolitik ser det som ett problem att högskolor och universitet besätter lärartjänster med högkvalificerad arbetskraft med ursprung i andra länder eller att polska läkare ges anställning vid våra sjukhus.
Ingen vore gladare än jag om det vore så att det huvudsakligen var unga och högutbildade människor med avtal om arbete som invandrade till vårt land. Men detta är bara en sida av invandringen till Sverige. Det är en invandring som vi skall bejaka och som vi gärna ser mer av. Men detta får inte skymma sikten för att vi har mycket stora invandrargrupper som inte alls stämmer in på den här ideala bilden. Det kan ju vara idé att som andra länder ställa högre krav på de människor som vill komma till vårt land. Läkare och universitetslärare kommer givetvis att kvalificera sig också under ett sådant nytt regelverk.
Det borde inte vara alltför svårt att studera hur invandringen till Sverige till dags dato har fungerat för olika kategorier invandrare. Utifrån sådana undersökningar kan man sedan uppställa ett antal kriterier som skall vara uppfyllda för att människor ska medges att komma till vårt land. Frågan vi måste ställa oss är vad som särskiljer de som lyckats etablera sig på den svenska arbetsmarknaden från de som inte lyckats? När den frågan har besvarats bör sedan lagstiftning utformas som tar sig sådana former att vi har en tydlig kravprofil för att människor ska beviljas inträde i vårt land.
Alla riksdagspartier verkar vara totalt ointresserade av lösningar av det slag jag talar för. Det är därför Sverigedemokraterna växer sig starkare. Sverigedemokraterna är långt ifrån ett utmärkt parti. Det är inte ens bra. Men det har en tydlig profilfråga och utan tvekan tvingar de fram reaktioner från de övriga partierna. Nu tycker jag emellertid inte att dessa reaktioner hittintills har varit särskilt konstruktiva. Inget av de etablerade partierna tar inte itu med frågan om hur de problem som är förenliga med den stora invandringen skall lösas. Du talar om utopier. Det tycker jag är ganska märkligt då du själv inte verkar vara särskilt realistisk. Regeringens allmänna politiska inriktning må vara bättre än den tidigvarandes. Men regeringen Reinfeldt har verkligen inte övertygat när det kommer till att lösa de problem som är förenliga med invandringen till Sverige och hur stora grupper som nu befinner sig i vårt land ska bli en naturlig del av majoritetssamhället.
Naivt säger du Henrik - jag håller med om att det kanske är naivt av mig att tro att vi i Sverige kan undgå att bli övekörda av den globala marknadsekonomin och den gradvisa marginalisering av det poltiska demokratiska samhället som följer i dess spår, men det gör ju inte idelaet eller tanken felaktig, bara som du säger en smula utopisk. Det är förmodlien utopiskt att tro något annat än att detta är mänsklighetens sista århundrade, naivt att tro att vi ska slippa kärnvapenkrig, naivt att tro att vi ska kunna anpassa vårt tärande på jordens resurser till 10, 20 30 eller ännu fler miljarder människor som alla vill leva som västerländska lyxkonsumenter.
Själv tycker jag att det är lite naivt att som du Henrik inte inse att en stor del av dagens invandring inte alls berikar Sverige vare sig ekonomiskt, kulturellt eller på något annat sätt, i stället är det en jättekostnad för samhället, och den enda orsaken till att vi alls mäktar med kostnaderna är att vi faktiskt inte är beredda att betala vad det faktiskt borde kosta om det skulle finnas någon anständighet eller konstruktiv plan med denna del av invandringen.
Jag kan hålla med om att det inte går att peka ut invandringen som ensam orsak till att välfärds-Sverige går på knäna men kostnadern är icke desto mindre betydande och de kan heller inte bara ses i ekonomiska termer när invandrargrupper ställer krav på att få vrida tillbaka klockan till medeltiden, det underminerar hela vårt upplysta sekulära jämställda och demokratiska samhälle som vi mödosamt har slagits och arbetat för i sekler.
Jag tycker också det är orättvist att påstå att jag argumenterar för en sådan patentlösning eftersom jag faktiskt breddat diskussionen väsentligt utanför integrationsfrågan i den här tråden.
Jag kan hålla med om att man ska angripa misslyckandena men är det alltid ett misslyckande att vi har människor som inte ser det som livets högsta att arbeta 40 timmar / vecka och är de människor som är lite udda och inte passar in i detta samhälle med nödvändighet misslyckade? Samtidigt finns det många arbetssökande som vill ha jobb. Om nu inte jobben kommer i den takt vi är vana vid under en högkonjunktur och vi inte vill ta till några regleringar för att hindra företagen att anställa i låglöneländer i stället för i Sverige, bör vi då kanske inte prioritera dem som vill arbeta i stället för att försöka straffa in dem som inte vill och inte platsar i systemet?
Att lägga sd:s demografiska bas dem till last som du gör Henrik är också lite arrogant och har en misstänkliogörande underton. Det finns säkert en och annan fuskar och lat bidragstagare som röstar på sd men också många som är arbetslösa eller tillhör samhällets sämre ställda av helt andra orsaker. Det är också dessa grupper av infödda svenskar som varje dag får leva med integrationens misslyckande ute i miljonprogramsförorterna, det är snarare den kopplingen som ska göras till deras val av sd som parti än deras sociala status i sig.
Själv är jag egenföretagare med lägenhet mitt i Stockholms innerstad, jag har aldrig röstat höger om socialdemokraterna även om jag samtidigt tror på vikten av småfäretagande och entreprenörsanda. Ändå skulle jag kunna tänka mig att rösta på sd trots att de av många utmålas som ett högerextremt och av andra som ett åtminstone i huvudsak borgerligt parti. Det är inte alls säkert jag lägger min röst på sd 2010, det finns saker jag inte gillar hos sd och det saknas mycket kompetens inom partiet som man gärna skulle vilja se på plats om man ska rösta på ett parti. Men eftersom jag tar integrationsfrågan på stort allvar och ser den som ett stort problem vilket inget etablerat riksdagsparti tycks göra och eftersom jag tror på den gamla svenska folkhemstanken och därtill på en aktiv regionalpoltitik i motsat till den totala koncentration till storstadsregionerna med alla probelm det för med sig som alla större riksdagspartier tycks välkomna, därför är det inte uteslutet att sd får min röst nästa gång. Det beror på vad de andra partierna kan erbjuda för lösningar på dessa viktiga frågor. Idag tycks man inte ens erkänna att problemen finns så det är ett tufft jobb som ligger framför dem de närmaste tre åren som jag ser det om man ska hålla sd utanför riksdagen.
En anständig fördelningspolitik kan jag inte förstå skulle utgöra något “grus i maskinen”, den rubbar inte de ekonomiska grundvalarna, det är just bara en fråga om hur det välstånd som maskinen genererar ska fördelas.
Mats Dagerlind, vi har redan ett oanständigt högt skatteuttag, på en nivå jämförbar med Ungerns när kommunismen avskaffades (där var skatteuttaget 60%, vilket är ungefär vad en lönearbetare betalar idag, inkomstskatt, moms med mera). Du får nog läsa på lite innan du kan vifta bort erfarenheterna tills nu.
Mikael: Så makten över fördleningen av Sveriges välfärd ska dikteras med ultimatum från de stora exportföretagen? Det är inte demokrati som jag ser det och den typen av utpressning kan mötas med regleringar, t ex genom att de som arbetar på företagen och drabbas av en flytt får avgöra om företaget ska ha rätt att flytta eller inte, genom att företag över en viss storlek och med ett avgörande inflytande på Sveriges ekonomi underställs viss demokratisk insyn och inflytande. Nu kommer du säkert att skrika om planhushållning men det är det ju inte fråga om ifall du tänker efter. Det är i stället ett uttryck för att all form av maktkoncentration bortom demokratiskt inflytande underminerar det demokratiska samhället.
Hahaha! Åh snälla nån, det här är resonemang på samma nivå som vänsterpartiet (mycket likt, faktiskt). Det kommer inte fungera ens om Mats Dagerlind tar oss ut ur EU, och tur är väl det. Den väg du förespråkar leder obönhörligen inte till demokrati, utan träldom.
Själv är jag egenföretagare med lägenhet mitt i Stockholms innerstad, jag har aldrig röstat höger om socialdemokraterna även om jag samtidigt tror på vikten av småfäretagande och entreprenörsanda.
Mats Dagerlind, så hur föreställer du dig att den statliga, dvs demokratiska, kontrollen av ditt företags verksamhet och affärsbeslut borde se ut bortanför vad vi redan har? Notera att korporatism i länder från fascistiska Italien till kommunistiska Sovjetunionen till post-koloniala Afrika till caudilloistiska Venezuela har prövats men fungerar inte väl i längden (och ibland inte ens i det korta loppet).
Ändå skulle jag kunna tänka mig att rösta på sd trots att de av många utmålas som ett högerextremt och av andra som ett åtminstone i huvudsak borgerligt parti.
Vad jag förstår är en stor del av (sd):s väljare fd socialdemokrater, så det förvånar mig inte alls. Deras program är så vitt jag förstår en slags invandringsfientlig folkhemsnostalgi, en slags rosenskimrande blandning av 50-60-talets stora exportsucceer där Sverige hade låga skatter och en dynamisk ekonomi, och 70-80-talets högskattestat som också sög ut välståndet ur landet. Det kan knappast kallas högerextremistiskt annat än i att det ger en liten grupp i samhället skulden för att det går dåligt (fast så gör ju socialisterna också när det är bekvämt). Det är helt enkelt socialism + främlingsfientlighet.
Jag ger ett sådant politiskt program små, nej inga, utsikter att lyckas. Det är inte ens cargo cultism. Det är önsketänkande.
Tom: Jag föreställer mig inte alls att staten skulle fingra särskilt mycket mer i mitt lilla enmansföretag än idag, kanske rentav mindre. Det är i de stora företagen som är avgörande för hela landets ekonomi och sysselsättning eller en hel orts existens som det bör finnas mer inflytande från de folkvalda demokratiska krafterna.
Sysselsättning och arbetslöshet är ju några av de avgörande politiska frågorna, frågor man vinner eller förlorar val på. Det är därför rimligt att det demokratiska samhället får fler instrument för att genomföra en framgångsrik och långsiktig sysselsättningspolitik. Likväl som man ställer krav på de arbetslösa måste man ha sanktionsmöjligheter att ta till i krav mot företagen om inte även de gör vad de kan för att bidra till en ökad sysselsättning i Sverige. Det finns t ex i andra länder lagar som förbjuder företag att lägga ned lönsamma verksamheter och flytta dem till låglöneländer. När företag agerar på det sättet skapar de ju stora problem för och vältrar över väldigt stora kostnader på samhället. Detta borde bara vara tillåtet för större företag när de går med förlust och efter samråd med fackförerningar, kommun- och/eller rikspolitiker.
Mats, självklart har mitt resonemang kring Sd:s bas en misstänkliggörande underton - det är liksom själva poängen med frågan. Sd, liksom andra välfärdspopulistiska partier, ställer gärna kostnaderna för en enskild fråga, som invandring, i relation till välfärdssystemen. Det är uppenbart vart man strävar; rädslan för det annorlunda och för invandrare är som störst i de grupper som också är som mest beroende av offentliga bidrag och insatser. Genom att göra kopplingen förstärker man också den rädslan. För många är det dessutom befriande; “det är inte mitt fel att allt går åt skogen - det är invandringens fel”. Sd talar till “arga unga män” och de gör det i allra högsta grad medvetet. Det förtjänar också att tydliggöras.
Ja Henrik, det finns nog en del unga arga män, en del ultranationalister i kängor och en del politiskt ganska obevandrade personer i sd:s potentiella valmanskår inför 2010. Men skrapa lite på ytan hos väljarna inom andra partier och du märker snart att du kan hamna i dåligt sällskap vilket parti du än bekänner dig till.
Du har så vitt jag förstår dina rötter i Centerpartiet. Jag tror att du efter Fredrik Federleys diverse spektakulära utspel på senare tid Har ganska många arga unga tokliberaler och ultraindividualister i ditt parti, socialdarwinister med Ayn Rands Människan som skalv i näven.
Som jag tidigare nämnt är integrationskritiken inte heller förbehållen sd. Det var ju främst bland moderater som Janne Josefsson under sin valstugeturné hittade sådana personer, och de var dessutom inte bara väljare utan partifunktionärer. I motsats till sd så hycklar man dock med sin inställning i dessa frågor, och på vilket sätt är det bättre?
Att representationen för sd återfinns bland svenskar i sämre ställda delar av den infödda svenska befolkningen har jag ju gett en förklaring till. Det är ju dessa som varje dag lever i miljonprogramsområdena med baksidan av den havererade integrationspolitiken och med politikernas svek och med väldigt små möjligheter att flytta ifrån problemen. Om man bor i fin villa på Lidingö och har en moderatstyrd jkommunledning som inte tar emot några invandrare, då kan man ju kosta på sig att vara generös på ytan, invandringen drabbar ju inte dem. Men om den demografiska siutationen och problemen var desamma på Lidingö som i Rinkeby skulle det bli annat ljud i skällan. Den socioekonomiska korrelationen är därför i mångt och mycket en nonsenskorrelation ur det perspektivet du försöker visa upp den Henrik.
För ett antal år sedan fanns det planer på att bygga någon form av boende för utländska (kanske föräldralösa, minns inte riktigt) barn. Detta boende skulle placeras på Lidingö. Tv var där och filmade med dold kamera och talade med en folkpartist. När kameran var av sade han att de hade betalat dyrt för att bo på Lidingö och att de således inte ville ha flyktingarna där.
När kameran var på sade han att de gärna kunde ta emot men att tomten som man skulle bygga på var farlig för barn och att det då inte var en lämplig placering. Hyckleri i dess högsta skola. Folkpartiet var då det parti som var mest flyktingliberalt. Jag tror att den största orsaken till det stora flyktingmottagandet mot folkviljan ligger hos den borgerliga regeringen i början på 90-talet med folkpartiet i spetsen.
Vill minnas att detta var på den tiden när Birgit Friggebo sjöng “we shall overcome” och Bengt Westerberg sade ordet “Bosnier” med putande mun i nästan varje nyhetssändning.
Så visst har du rätt Mats…du kanske rent av minns programmet?
Ja, det är precis så det är Mange, den kluvna tungans politik. Ingen infödd svensk som skaffat sig en viss status i samhället vill beblanda sig med samhällets “riff-raff” och dit hör förstås flyktingar från diverse utvecklingsländer, så är det bara men politisk korrekthet och viljan att göra politisk karriär inom de etablerade partierna där det officiellt är fult att tycka så gör att man håller sig med dubbla agendor.
Detta är iofs inget unikt för integrationspolitiken. Igår på nyheterna i TV4 fick vi veta att alla utsocknes boende riksdagsmän i miljöutskottet i dessa den globala uppvärmningens tidevarv ingalunda föregår med gott exempel genom att ta tåget, vilket skulle bespara atmosfären många ton koldioxid. Nej man flyger regelmässigt för att man tjänar tid på det. Tror dessa politiker att andra flyger bara för att jävlas med miljön? Alla har väl sina fullt legitima skäl. Men som riksdagspolitiker upplever man sig efter ett tag tillhöra en elit, en nomenklatura för vilken allsköns privilegier blir till självklarheter.
Etablissemangets nedslag på sd görs med väldigt dåligt på fötterna och väldigt illa sopat framför egen dörr. Det finns inte mycket genuin empati för flyktingar hos våra integrationskramande etablerade partier om man själv tvingas leva med sina politiska beslut, men så länge man kan skyffla över ansvart på någon annan i ett annat geografiskt område, då går det bra att vinka välkomnande vid gränsen.