Religiös nit eller ursäkt för diktatur?
På ledarplats kommenterar DN den “globala kortslutning” som inträffat efter Nerikes Allehandas publicering av Lars Vilks bild av Muhammed som rondellhund. DN:s ledare är väl balanserad och konstaterar att, samtidigt som krav på censur och bestraffning av den som använder sin grundlagsskyddade yttrandefrihet måste avvisas, så krävs också en fördjupad dialog kring religion, kultur och yttrandefrihet.
Bakom de allt våldsammare protesterna finns naturligtvis en betydande religiös upprördhet. Visst har religiösa anhängare rätt att både vara kränkta och ledsna och de har en självklar rätt att protestera mot publiceringen. Men det betyder inte att de former det tagit sig, med brända flaggor och figurer av Fredrik Reinfeldt ska accepteras.
Det är svårt att undvika misstanken att de återkommande våldsamma protesterna i framförallt Pakistan och ett antal andra länder i mellanhöstern handlar mindre om religion än om makt. Det är talande att de länder där protesterna är som starkast alla saknar saknar demokrati och grundläggande medborgerliga rättigheter, som just yttrandefrihet. Därför kanske man inte ska förbluffas över bristen på åtgärder mot de avarter protesterna tar sig. Snarare kan man misstänka att regimerna närmast eldar på upprördheten och de offentliga protesterna. Därmed får medborgarna någonstans att rikta sin ilska - mot en liten liberal demokrati långt borta snarare än mot de egna makthavarna som förnekar sina medborgare demokrati och medborgerliga friheter.
Spektaklet om Muhammedteckningar handlar visst om religiös nit. Men det handlar än mer om bristen på demokrati i de länder där protesterna rasar som värst.
Läs intressanta inlägg om: politik, religion, islam, muhammed-teckningar, lars vilks
Etiketter: Fredrik Reinfeldt, religion, yttrandefrihetLiknande inlägg
Naturligtvis är det som Du skriver. Problemmet är väl att Iran fick protestera officiellt, men att svenska myndigheter inte protesterar i sin tur.
Att Vilks teckning sedan inte håller högre nivå än en normal 12 åring uppnår säger ju också en del kring både Vilks och tidningen som publicerar den.
Det är provocerande och inte konstruktivt. Om Vilks samtidigt ritad en bild på gud eller jesus, så hade det varit bra balans och bättre visat på hur svensken uppfattar det hela.
Om nu någon svensk tidning skulle publicera en djupt kränkande bild på något som den judiska religionen håller för heligt skulle det klassas som antisemitism, hets mot folkgrupp m.m.
Vissa religioner är mer värda än andra
Gary! Inte menar Du väl att makten och härligheten utgår från olja, banker och ägandet av de fria medierna?
Hele uppståndelsen omkring dessa Mohammed karikaturewrna liknar en dålig såpa där både dåliga västeliga skådesåelare och dåliga arabiska skådespelare deltar i.
Med tanke på hur svårt Kristna har att bestämma hur Jesus egentligen såg ut för tvåtusen årsedan (för inte är det väl troligt att han hade ljust hår och blåa ögen, som han avbildas allt för ofta) är det för mig en gåta hur både vi i väst och araberna själva kan ta dessa “Mohammed” teckningar på allvar! Finns det någon arab - eller någon annan för den delen - som vet hur Mohammed egentligen såg ut? Särskild med tanke på att det alltid har varit förbjuden att avbilda Mohammed, Allah eller Javeh!
För mig är dessa bilder en teckning på vilken arab (eller annan semit) som helst. Det kunde lika gärna föreställa en bild på Jesus såsom han såg ut för tvåtusen år sedan - Arameër som han var. Araber, Arameër, Judar och en del andra befinntliga och utdödda folk tillhör(de) ju alla samma etniska gruppering;
den Semistiska rasen. Alltså är det mycket troligt att de såg all likadant ut (med västliga ögon sett). Vem i väst kan idag se skilnaden mellan en arab, en chaldeër, en assyrier eller en från en annan folkgrupp i Mellanöstern? Knappast skaparen av dessa bilder, mistänker jag.
Araber, Kristna, Judar och andra: Lugna ner er och ta dessa bilder för vad dom är; smaklösa bilder av en okänd och opersonlig figur som skall föreställa någon arab. At han heter Mohammed, nå ja, hur många människor finns det inte som heter Mohammed?
I Australien är man just nu irriterade över att en konstnär på något sätt avbildar Jesus som bin Ladin. Ganska trovärdigt egentligen!
Provokationen är det centrala, och det utnyttjas sedan i olika syften, och av olika grupper. En smart konkurrent till Arla eller Lego exempelvis.
Inom politiken har det också varit vanligt att ge skådespel för befolkningen. Historiskt sett var de gamla makthavarna mycket noga med att kontrollera och censurera alla teatrar, så att inte medborgaren skulle kunna uppviglas och få fel tankar i huvudet.
Dagens regi-mer är snabba på att omvandla lämpliga händelser till skådespel.
Ingen kan väl tro på att hädelserna i Syrien var något som inte godkänts av myndigheterna innan. Realtids såpor är billiga och effektiva när man vill uppnå missinformation.
Visst är det en onödig provokation, liksom publiceringen av Muhammedteckningarna var. Jag har därför inget emot att diskutera hur yttrandefriheten brukas, eller missbrukas. Inte heller har jag något att invända att muslimer protesterar mot publiceringen, precis som engagerade kristna är fria att protestera mot Ecce Homo.
Men, och det är själva kärnan i frågan om yttrandefrihet, yttrandefriheten som princip tar inte ställning till om något är onödigt eller olämpligt, osmakligt eller avskyvärt. I många fall är det just detta som den är till för att skydda. Den principen bör vi skydda och även kräva att andra respekterar.
Dessutom är det onekligen en intressant iakttagelse att protesterna är som vildast i de länder där människor borde ha all anledning att protestera mot det egna styret. Onekligen finns det ett intresse från den politiska och religiösa ledningen i Pakistan, Iran och andra länder att rikta ilskan mot väst, snarare än mot den egna diktaturen.
Jag har svårt att se detta som en tryckfrihetsmål. Som jag skrev tidigare, ingen vet hur Mohammed såg ut så ingen kan påstå att det ÄR mohammed på en djurkropp. Vad blir då kvar? Ett huvud av en arab (eller vad det nu är) på en djurkropp. Att omvärlden tror att det en bild av mohammed är för att någon har SAGT att det ska föreställa Mohammed medan det egentligen kan vara vilken arab som helst.
Och då kommer helt andra lagar och förbud in i bilden! Som till exempel hets mot folkgrupp. Och det får väl inte ens en tidning ägna sig åt i tryckfrihetens namn? Det är inte folk i mellanöstern som borde protestera - de protesterar ju mot fel sak - det är VI och våra myndigheter som borde protestera och agera mot dessa dumheter. Enligt min åsikt är dessa publikationer i Danmark och Sverige inget annat än förtäckt rasism dold under tryckfrihetens täckmantel! Tydligen vill vissa personer här i Norden se hur långt de kan komma med sånt här. Snart är vi tillbaka i 1930-talet igen och vi vet ju alla hur det slutade…
Det ”alla” med högre egna mål önskar är att andra skall var tysta, så att de själva med de rätta åsikterna ensamma kan upplysa folket.
Det är därför det är så viktigt att även de med fel och provocerande åsikter skall ha möjligheter att framföra dem.
Det skall vara en öppen process när man anser att någon förolämpat eller medvetet felinformerat i någon fråga.
Bättre åtala efteråt, än stoppa i förtid. Det är lättare att missbruka rätten att stoppa i förtid och svårare att kontrollera detta missbruk, än att rätta öppna övertramp i yttrandefriheten.
Vi är på väg in i samma övervakande samhällen som vi idag kritiserar, när vi både filtrerar (censurerar) information, och önskar övervaka all elektronisk kommunikation över våra gränser. Risken för missbruk är långt högre än nyttan.
Om en landsortstidning publicerar något i Sverige eller Danmark så har detta ingen större betydelse, om inte detta förs vidare – och då uppstår frågan – i vilket syfte sprids det vidare. Det är den frågan som behöver granskas.
Själv tycker jag det är en nödvändig och pedagogisk provokation (om nu provokation är ordet). För det första illustrerar den enkelt och tydligt för alla åskådare, inklusive muslimer i diverse diktaturer, en av våra viktigaste grundprinciper här i väst. Muslimerna som protesterar vore bättre tjänta av att ta efter oss än att förkasta detta. Och samtidigt, för det andra, visar det för oss här hemma hur lite många av oss är villiga att försvara denna princip (jämför Rushdieaffären). Dessutom, för det tredje, sätter Vilks lite fart på en konstvärld som annars mest verkar föredra att provocera det ofarliga.
Allt detta genom en modest serie teckningar utan estetiska pretentioner. Elegant eller hur?
Tom:
I diktaturer får man inte tillgång till Vilks teckning, eller någon förklaring om yttrandefrihet.
Man får enbart höra exempel på att vi är omoraliska och saknar alla principer och högre mål. Bevis är (vilket inte visas) att man förlöjligare Muhammed genom att rita honom som hund.
Det är filtrerad information, och övervakat om medborgaren söker egen information. Det är inte det system vi vill ha i Sverige, men lägger grunden till, om vi inte stoppar. Det är därför vi måste acceptera att enbart ingripa efteråt vid övertramp.
Staffan Crona,
Jag håller med att vi vill ha yttrandefrihet i Sverige och i västvärlden. För att vara tydlig så är Vilks teckningar dock inte ett övertramp på yttrandefriheten. Inget ingrepp behövs mot dem.
Tom:
Instämmer.
Personligen tycker jag det bara är en dålig teckning, så hur beskrivs den utomlands?
Hur kan den, nu senast, ta upp tid i Egyptens parlament?
Det är ju uppenbart att någon ser nyttan i att använda teckningen i något syfte. Vi måste försöka lära oss förstå hur det hela utnyttjas politiskt utomlands. Vilks syfte är ointressant. Det är däremot inte ointressant om teckningen används för motverka att svenska företag kan exportera varor. Det intressanta är hur man förvränger vikten av bilden i svenskt perspektiv, och i vilket syfte.
Det är verkligen inget problem att hitta nidbilder kring Islam i många länder. Det speciella är att man tagit upp och hetsat folk kring bilder från norden. Den analysen saknas.