De svåranalyserade minoritetsgrupperna
För en svensk kan kampen om de olika minoritetsgrupperna i USA lätt bli förvirrande. Med svensk logik borde minoriteter rösta åt vänster, därför att det är där talet om mångkulturalism och offentliga insatser finns. Det är emellertid en sanning med modifikation och borde leda till eftertanke även hos svenska politiker.
När SvD och DN rapporterar om hur sympatierna bland “latinos” (dvs spansktalande, främst invandrare frÃ¥n latinamerika) förändras, är det inte särskilt märkligt att (a) Clinton haft ett mycket stort stöd och att (b) Obama gÃ¥r framÃ¥t i dessa grupper. Det är samma logik som gjort att republikanerna tidigare haft ett hyggligt till stort stöd i samma grupper; den sociala konservatismen hos “latinos” som gör att man ryggar tillbaka inför liberala demokrater som inte tror pÃ¥ Gud och som inte försvarar familjevärderingar.
Clintons styrka kommer i stor utsträckning frÃ¥n Bill Clintons presidenttid, dÃ¥ stora insatser gjordes för att fÃ¥ fler i jobb, samtidigt som han tassade försiktigt i sociala frÃ¥gor. I takt med att Obama blir alltmer känd bland de spansksprÃ¥kiga ökar ocksÃ¥ sympatierna för hans än tydligare mellanväg mellan demokrater och republikaner. Den förhÃ¥llandevis liberala politiken ifrÃ¥ga om trygghet, jobb, invandring och utrikespolitik i kombination med vädjanden till social konservatism och “amerikanska” värderingar utövar en stark lockelse.
Hur förhåller det sig då till Sverige? Enligt partisympatiundersökningarna har socialdemokraterna en massiv majoritet (58 %) av invandrarrösterna. Vänsterblocket har tillsammans mer än 2/3 stöd. Följaktligen motbevisas den amerikanska lärdomen i Sverige?
Inte riktigt. Faktum är att det andra “invandrarpartiet” (med större andel invandrarröster än “svenska” röster) är Kristdemokraterna. Enligt SCB:s senaste undersökning (december 2007) hade de 3,3 % “svenskt” stöd och 3,9 % invandrarstöd. Det är frÃ¥n en lÃ¥g nivÃ¥ och inte en särskilt dramatisk skillnade, men den sätter ändÃ¥ fingret pÃ¥ att Kd:s moraliska/moralistiska politik har en klangbotten hos invandrare som har en tydligare religiös identitet och starkare kulturella värderingar om rätt och fel.
En ytterligare bild av detta är intervjun med Omar Mustafa (Sveriges unga muslimer) i tidningen Dagen, med det tydliga budskapet att muslimer och kristna borde samarbeta kring värderingsfrågor. Även om samma tidning rapporterar att moralfrågorna minskar i betydelse för röstbeteendet är det ändå en tydlig indikation på att man bör föra analysen av invandrarröster lite längre än bara beroendeställningen till den offentliga sektorn.
Kanske är en slutsats att den identitetspolitik som Mona Sahlin gärna för fram (och som förtjänstfullt analyserats av Katrine Kielos) i förlängningen inte ensidigt gynnar socialdemokratin. Snarare kan starkare betoning av gruppers särarter och egna moral lika gärna gynna samarbete med andra grupper med likartade intressen. Moderat konservativa muslimer kan hitta allianser med lika moderata kristna konservativa. Den “modernt urbana” livsstil som finns/hyllas i HBT-rörelsen kan lätt förknippas med andra moderna urbana strömningar som kanske inte främst förknippas med socialdemokrati utan med liberala partier, och sÃ¥ vidare.
Eller sÃ¥ kanske det bara blir som förut, att “utsatta” grupper av slentrian fortsätter att rösta pÃ¥ socialdemokratin. Men att helt enkelt utgÃ¥ frÃ¥n att det mÃ¥ste vara sÃ¥ är en farlig strategi för vänstern (som kan tappa rösterna) och resignation frÃ¥n Alliansen (som inte ser möjligheten att knipa flera röster). Under alla omständigheter lär nog identitetsfrÃ¥gor fÃ¥ en växande betydelse ocksÃ¥ i svensk politik de kommande Ã¥ren.
Läs intressanta inlägg om: politik, strategi, identitetspolitik, invandring, usa
Etiketter: alliansen, Clinton, försvar, identitetspolitik, invandring, konservatism, Kristdemokraterna, Mona Sahlin, Obama, politisk strategi, Socialdemokraterna, USA, utrikespolitik, val, valet, valet 2006, väljarbeteende, vänsterLiknande inlägg
Sossarna såväl som de borgerliga (knappast "höger" längre) vill ha in fler invandrare i Sverige - sossarna för att arbetslösa muslimska invandrare som går på bidrag lätt röstar på deras anti-amerikanism och vänster/miljöpartiets västvärldssjälvförakt, och de borgerliga för att nya immigrantgrupper utan jobb blir de som torkar röven på moderata riksdagspolitikers farföräldrar inom äldrevården och städbranschen. Vilka förlorar? Svenskarna som snart är förintade - av 30.000 årliga aborter och invandringstal som snart är uppe i Örebro stads storlek årligen, och dessa invandrares höga födelsetal.
Ja, just det, min pseudonym går att uttyda läst baklänges, jag är själv barn av invandrare som kom till Sverige på 70-talet. Skillnaden från de massiva invrndrargrupper som kommit till sverige sedan kalabaliken på balkan på 90-talet? Jag är inte muslim. Jag, liksom de kristna som flytt från mellanöstern, har kunnande om islam, och den insikten gör att vi varnar - få svenskar inom etablissemanget vill höra oss, för de är naiva, godtrogna och drivna av en idealism och godhet som inte uppskattas av islam. En dag når muslimer i Sverige och Europa en kritisk massa - då dör Europa. Vägen till inferno på jorden går via blåögd godtrogenhet och godhet.