Viktiga lärdomar för Alliansen från HRC
I takt med att Hillary Clinton verkar gå mot ett nederlag i den demokratiska nomineringsprocessen (även om osvuret ännu är bäst), så har också kritiken mot hennes kampanjstrategi tilltagit. I kritiken finns också en och annan lärdom för svenska partier.
Dick Morris, som var strategen bakom Bill Clintons omval 1996, har förvisso profilerat sig som Clinton-kritiker under lång tid. Men han förutspådde å andra sidan länge att Hillary Clinton skulle knipa nomineringen. Som han skriver i sin analys av varför hon kommer att förlora: hon slängde bort en nästan säker nominering.
Morris skriver att Clintons budskap - erfarenhet - hade varit perfekt i ett republikanskt primärval. Men i ett demokratiskt primärval är “förändring” nyckelordet. Nu lämnade hon förändringsbudskapet helt och hållet till Obama.
Det andra stora strategiska misstaget var att alliera sig med det traditionella politiska etablissemanget för kampanjfinansiering. Clinton fick in mer pengar än någon annan genom kraftfulla donatorer, som gav maximala bidrag redan från början. Det har lett till att Obama nu har lättare att dra in pengar genom sin armé av donatorer som gett små belopp via Internet och som bara är en knapptryckning bort.
De stora summorna Clinton fick in bidrog också till ett tredje misstag i strategin - att satsa på att snabbt slå ut de övriga kandidaterna. Överläget i kampanjfinansiering ledde nästan till fartblindhet när pengarna spenderades, vilket lett till slöseri och en växande kritik från bidragsgivarna själva. Resultatet är att nu, på upploppet, har Obama betydligt lättare att finansiera sin kampanj.
Ett liknande budskap hade Kathleen Kennedy Townsend, som stött Clintons kampanj. Hon lägger en stor del av skulden på Bill Clinton, som anklagas för att ha spelat “raskortet” i South Carolina. Men även strategin - här “erfarenhet” och “oundviklighet” - anser hon ha varit fel. Hillary Clinton har inte mycket mer egen erfarenhet än Obama. “Oundviklighet” blev en belastning redan sedan Clinton förlorade Iowa.
Lennart på Det progressiva USA har förvisso inte gjort sig känd som en helt neutral bedömare av det demokratiska primärvalet, men har följt debatten noga och rapporterat varje steg. Han beskriver nu hur missmodet sprider sig i Clintons kampanj och att Obama kanske till och med verkar gå mot seger i Texas.
Och vad var då lärdomarna?
- För Alliansen är budskapet en avgörande fråga inför 2010. Efter de debatter som varit om kommunikation och regeringsduglighet står det klart att Alliansens budskap måste vara, än tydligare än 2006, förändring. Även om det kan tyckas paradoxalt, står det klart att man måste distansera sig från systemen och förvaltarskapet (där har socialdemokraterna fortfarande övertaget).
- För Socialdemokraterna kommer etablissemangsfrågorna att fortsätta att spöka. Mona Sahlin kan mycket väl bli en Hillary Clinton, med en hög profil och annorlunda framtoning, men som så småningom kommer att fastna i etablissemangsfållan. Oförmågan att diskutera reformer både på arbetsmarknaden och i skolan är tydliga exempel på partiets inre svårigheter att bryta sig loss från starka intressegrupper.
- Negativa kampanjer är för tillfället ute i amerikansk politik. Clintons angrepp på Obama har inte fallit väl ut och hon har varnats för ett negativt budskap. Hinner den trenden sprida sig till Sverige väntar ett annat slags politisk dynamik i nästa val.
- Momentum och kampanjdynamik avgör (nästan) allt. Ett parti som kan bygga momentum kommer att få mycket gratis (som Folkpartiet 2002). Men missmod och misströstan, inte minst om den syns utåt, blir till kvarnstenar. En framgångsrik kampanj bygger på självförtroende och förmågan att samla sig till ett starkt utåtriktat budskap. Än så länge saknas det hos såväl regering som opposition.
Läs intressanta inlägg om: politik, usa, presidentval, hillary clinton, barack obama, strategi, kommunikation, kampanjer
Etiketter: alliansen, Clinton, EU, Folkpartiet, kampanj, kommunikation, Mona Sahlin, negativa kampanjer, Obama, politisk strategi, presidentval, skola, Socialdemokraterna, USA, val, valetLiknande inlägg
