Nej, sossarna har inte vetorätt i grundlagsfrågor
Som en av ledamöterna i Grundlagsutredningen tillhör jag dem som brottas i frågan om hur vi ska stärka grundlagarnas ställning så att Riksdagen inte kan stifta lagar som går på tvärs med grundläggande fri- och rättigheter.
Egentligen skulle det kunna verka självklart att grundlagarna stÃ¥r över vanliga lagar (eller, än värre, förordningar utfärdade av regeringen). Det är emellertid inte självklart pÃ¥ grund av det sÃ¥ kallade uppenbarhetsrekvisitet (RF 11 kap 14 §), som säger att en domstol bara fÃ¥r bortse frÃ¥n en lag eller förordning utfärdad av regeringen om det är “uppenbart” att de stÃ¥r i konflikt med grundlagarna.1 Begreppet “uppenbart” är i sammanhanget ett mycket starkt krav och en tydlig uppmaning till domstolarna att hÃ¥lla fingrarna borta frÃ¥n syltburken.
Uppenbarhetsrekvisitet tillkom som en kompromiss när 1974 års Regeringsform arbetades fram. De borgerliga partierna ville införa en formaliserad rätt till lagprövning (i praktiken hade HD redan uttalat att man hade den rätten), något som Socialdemokraterna då motsatte sig. Kompromissen blev då att man införde rätten, men i praktiken begränsade den kraftigt. Även om skälen mot uppenbarhetsrekvisitet var starka då, så är de idag fullständigt överväldigande. Varken i EG-rätten eller i Europakonventionen om mänskliga rättigheter finns ett motsvarande uppenbarhetsrekvisit. Vi sitter alltså i den lätt bisarra situationen att skyddet för de svenska grundlagarna är svagare än skyddet för den internationella rätten för svenska medborgare. På sikt kan naturligtvis detta också bli ett problem om vi vill att domstolarna ska skydda de svenska grundlagarna mot alltför stora ingrepp från EG-rätten.
I Grundlagsutredningen står det just nu 5-2 till dem som vill stärka lagprövningen (i kravet ingår även en författningsdomstol), med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som de enda motståndarna. Det är i och för sig en komplicerande faktor, eftersom man mycket riktigt strävar efter breda överenskommelser i grundlagsfrågor.
Men det är också klart att vi som vill utveckla Regeringsformen och stärka skyddet för fri- och rättigheter inte kan acceptera någon socialdemokratisk vetorätt. Fortsätter Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att bara försöka bromsa arbetet utan att själva försöka bidra till samförståndet, så kan de mycket väl upptäcka att de befinner sig i en situation där de skriver reservationer utan att kunna påverka majoritetstexten. I sammanhanget kan man ge all heder åt Miljöpartiets Peter Eriksson, som står upp för en självständig linje i frågan, utan att försöka lägga valtaktik i sitt agerande.
Läs intressanta inlägg om: politik, grundlagsutredningen, lagprövning, fri- och rättigheter, författningsdomstol, uppenbarhetsrekvisitet
- Den uppmärksamme läsaren avv 11:14 upptäcker naturligtvis att samma förhållande gäller mellan regeringens förordningar och lagar stiftade av Riksdagen. Regeringen kan, med andra ord, ta sig ett ganska stort utrymme i att tolka lagarna på sitt eget sätt innan domstolarna sätter stopp. [↩]
Liknande inlägg
Vad skall vi ha en grundlag till, om den inte följs??
Våra fegmesar till HD-domare vågar heller inte pröva lagar som går på tvärs emot grundlagarna.
Då kan man bli av med det fina jobbet, de fina förmånerna och den fina pensionen.
Ett sätt att lösa detta skulle vara att man som HD-domare sitter på livstid, för då skulle man våga fatta beslut som går emot den politiska makt som har tillsatt en. Man behöver inte vara rädd att bli va med jobbet.
Carl Lidboms motstånd mot EG grundades i allt väsentligt på en insikt om att svensk lagstiftning skulle kunna bli föremål för överprövning av EG-domstolen och ävensom nationell domstol. Denna uppfattning har trots Sveriges medlemskap fortfarande en stark ställning inom s.
Socialdemokratin har i relativt modern tid baserat sin makt på möjligheten att förändra samhället utan materiella hinder. Dessvärre är gemene man i vårt land sorgligt okunnig om strukturerna i detta semityranni.
I ett land utan andrakammare och/eller författningsdomstol går det i princip att fatta vilka beslut som helst. Det är hög tid att införa mer av materiell demokrati i Sverige.
Jag tror inte att det är nödvändigt att tillsätta ledamöter i Högsta Domstolen på livstid som man gör i exempelvis USA. Däremot tror jag att det är nödvändigt att avpolitisera tillsättandet och sträva efter att vi ska få en öppen tillsättning av personer utifrån deras kompetens. Att gå emot lagar som strider mot grundlagen ska inte vara något som man ska vara oroad inför som domare.
jag tycker det skulle vara intressant att höra vad dina, henriks, principiella argument är, alltså förutom de historiska - att närma sig en europeisk kultur.
Ordinarie domare (inklusive dem i HD och regeringsrätten) har förvisso ett mycket starkt skydd. Problemet är istället just att det finns spärrar mot lagprövning i regeringsformen.
Jag instämmer i synsättet att ökad maktdelning innebär fördjupad demokrati, därför att demokrati för mig också innebär en fungerande rättsstat och ett omfattande skydd för individuella fri- och rättigheter.
Katarina, inte för att jag förstår relevansen i frågan just i detta sammanhang (en stärkt lagprövning i Sverige är kanske än viktigare om man inte vill ha en fullständig europeisk integration), men jag har inget emot att ange några skäl, som att Sverige är ett litet land i en globaliserad värld, att jag aldrig har gillat territorialprincipen (få idéer har lett till så mycket lidande och död), att växthuseffekten förutsätter gemensamt beslutsfattande. Om du med frågan menar att maktdelning och lagprövning är att "närma sig en europeisk kultur", så måste jag dock ställa mig frågande. Det är en del i rättssttatens kultur, som förvisso finns på många håll i Europa, men också i USA och väldigt många andra länder med ett (filosofiskt) republikanskt styresskick.
Inte konstigt att min fråga var svår att förstå då den utelämnade ett led -
jag tycker det skulle vara intressant att höra vad dina, henriks, principiella argument för *att införa utökad möjlighet till lagprövning* är, alltså förutom de historiska - att närma sig en europeisk kultur.
sant som du säger är att det inte enbart är i det europeiska sammanhanget som lagprövning finns. men som jag ser det är det den europeiska integrationen som påskyndar denna utveckling i Sverige just nu.