Början på en bandwagon effect?
I spåren av finanskrisen har hela den amerikanska presidentvalskampanjen ställts på huvudet. John McCain, som hade utraderat Obamas försprång och även gått om i elektorsröster enligt mätningarna, hamnade på djupt vatten när allt kom att handla om ekonomin. Det har också varit tydligt genom en dramatisk omsvängning i opinionen. Följande är en sammanställning av elektorsröster enligt electoral-vote.com:
Efter några dagars stadig ökning exploderade mätningarna häromdagen. Samtidigt har hela debatten förändrats och Obama framställs åter som en vinnare (vilket han alltså inte gjorde när han inte kunde klara av att möta angreppen från McCains kampanj tidigare). Det är därför tänkbart att vi ser början på vad som i USA kallas en bandwagon effect, eller på svenska snöbollseffekt. Med reservation för att det måhända ligger en aning önsketänkande i denna bedömning, så är det en spännande tanke.
Snöbollseffekter är vanliga i kampanjer och det är något som alla partier eftersträvar. I Sverige är det sentida tydligaste exemplet folkpartiets framgångsval 2002 (språktest). Ett annat exempel är Kd:s exempellösa framgångar 1998 (Alf Svensson talade om fjärrvärme och närvärme). I samma val gjorde vänsterpartiet sitt bästa val någonsin, förmodligen därför att de kom in i finrummet och blev en verklig förhandlingspartner till socialdemokratin.
Gemensamt för snöbollseffekter förefaller vara att partier har goda bakgrundssiffror (många gillar dem och/eller de är andraparti hos många väljare) och att det finns en utlösande fråga som skapar turbulens i väljarkåren. I USA 2008 törstandet efter nytt ledarskap och ekonomisk kris. I Sverige 2010?
Läs intressanta inlägg om: politik, usa, strategi, val
Etiketter: ekonomi, Folkpartiet, kampanj, Obama, presidentval, USA, val, vänster, VänsterpartietLiknande inlägg
